Texter

15 april, 2020

När man är under attack

The firewall, the firewall, the firewall is on fire.. We don’t need no water…

Jag tror vi lämnar Coronan för en stund och funderar lite på det där med att bli attackerad. Det var lite roande i början av året, när jag trodde vi råkat ut, men det är mycket sällan man kan le åt sånt här.

Veckans avsnitt handlar om hur AddTech blev drabbade av en ransomwareattack och hur de klarade av att återställa sina system medan attackerarna försökte ta sig tillbaka in. Och just den sista detaljen fick mig att haja till när Jesper berättade om den. Inte nog med att de krypterade all data, när de kastades ut, genomförde de ”social engineering”-attack där de försökte få tillbaka sin skadlig kod på systemen igen. De som ringde upp pratade bra Svenska, men denna gång var personalen beredda…

Under det snart ett och ett halvt år som vi funnits har vi hunnit intervjua en stor mängd personer inom IT-säkerhetsområdet, men veckans intervju är en av de ytterligt få tillfällen där någon har kunnat ge oss insiderinformation om hur en riktig attack gick till och vad IT-chefen tänkte medan han jobbade med att få tillbaka allting.

Vad finns det för lärdomar att dra? Kanske är det hur enkelt ransomware kan sprida sig lateralt. Från EN ENDA smittad dator, till att en stor del av systemen går ner på kort tid. Eller en värre sak….

Jesper säger att AddTech inte verkar ha fått någon data läckt, och det är kanske den bästa delen av historien. Tänk om det hade hänt. En sådan situation sätter ett utsatt företag i en situation där utpressningen kan komma tillbaka gång på gång tills informationen inte längre är värdefull. Hackarna kanske skulle kunna kontaktat företaget en gång i halvåret och krävt pengar på nytt. Det är riktigt svårt att göra något åt, om det skulle hända.

Den positiva nyheten är att i den värld, som rör sig allt snabbare, är information en färskvara. När den är några år gammal, har den i stort sett inget värde.

Så vad är lösningen? Hur kan man garanterat stoppa sådana här attacker? Det kan man inte, men det finns möjlighet att minska riskerna. Det är dags att ta fram löken igen. Alltså den där modellen att bygga säkerheten i många lager. Börjar med segmentering, nedlåsning, MFA, skadlig kodskydd, offline backup, övervakning och allt det där… Men Jesper berättar också om värdet av att träna sina anställda att vara uppmärksamma och skeptiska, vilket är ett underskattat skydd som dock kräver att man håller kurser regelbundet, då glömskan slå till efter några månader.

Även om jag anser mig vara duktig på IT-säkerhet, lärde jag mig mycket från denna intervju.

Mvh

Erik Zalitis

8 april, 2020

Fortsatt status i Corona-tider

Det är svårt att tro att det är sant, men någon bedragare skapade en fejkapp vid namn ”Corona Antivirus”, hur lättlurade tror de vi är? Ganska mycket tydligen…

Vi verkar just nu vara fast i att prata nuet och allt det bär med sig. Detta kommer nog pågå ett tag, så låt oss se vad som händer i IT-säkerhetsvärlden just nu när vi är mitt i andra veckan i April 2020.

Först är det väl bra att kolla på våra tidigare poddar och bloggar om ämnet:

Vad händer just nu

Söker du på scam? Förbered dig på att bli lurad!

Vi pratade redan förra veckan om hur det sprids reklamannonser för Bitcoin trick, som kan göra dig rik, men som bara är en fasad för att lura av dig pengar och givetvis inte är något Bill Gates försöker erbjuda dig. Men tänk om du ser en sådan reklam och tänker ”jag ska kolla om detta är fejk”. När du googlar på namnet på företaget eller siten och lägger till ordet ”scam” efter det i sökningen, får du ofta upp en gransknings-site som första resultat. Denna utger sig för att undersöka bedrägerier och listar just den siten du sökte på och berättar glatt att den ABSOLUT INTE är skadlig eller ett bedrägeri. Gissa vem som skapat denna gransknings-site? Kan det vara samma gäng som försöker lura av dig dina pengar? Det är vad jag skulle satsa på, men inte på deras site om jag säger så…

Zoom blir en allt större katastrof

Bråket om kommunikationslösningen Zoom blir allt mer absurt. Förutom många sårbarheter som kan sätta användarna i risk, har företaget bakom programmet ljugit och påstått att trafiken krypteras mellan datorerna som kommunicerar utan att någon centralt system dekryptera det, när det inte stämmer alls. Sen har de dessutom hanterat situationen på ett mycket tveksamt sätt. Jag kan bara säga att jag anser att Zoom är en mycket osäker produkt där tillverkaren inte inger något förtroende och trafiken kan avlyssnas av Zoom själva.

MSB kommer med ett antal rekommendationer för den som vill köra Zoom. Själv har jag bara en rekommendation: använd inte Zoom överhuvdtaget. Cert.se är alldeles för snälla.

Släpp dårarna fria – det är vår

På allehanda kanaler sprids saker som är rent nonsens med en enorm fart. Idag tittade jag på ett YouTube-klipp där en kvinna pratar om att Vaccinet mot Corona kommer med chip som kontrollerar dina chakras på ett negativt sätt… Du blir tydligen en robot… Zoonade ut mentalt innan jag fick klart för mig exakt hur hennes teorier fungerade. Ni vet det, men i skrivande stund finns inget vaccin mot SARS-CoV-2 som ger dig Covid19, alltså det vi i dagligt tal kallar Corona-viruset.

Underrättelsenverksamheter ökar

Booz Allen Hamilton, en privat säkerhetskonsult som anlitas av USAs myndigheter anser att de nu kan förutspå kommande cyberattacker från Ryssland. Det kan de nog, tills GRU ändrar sin taktik.

Någon hackergrupp på ”den Koreanska halvön” (Nord eller Syd undrar undertecknad?) har hackat Kinesiska myndigehter via sårbarhet i en VPN-lösning. Säkerhetsfirman Qihoo 360 tror de försökte tar reda på hur Kina hanterar Coronakrisen.

Motmedel mot Corona-phishing

Siten coronavirusphishing.com gör det möjligt att söka på mail och lära sig hur bedragarna arbetar. Tyvärr presenterar de mailen som bilder, vilket gör det lite svårare att arbeta med, men ändå värt att kolla på.

Framtiden, mörk eller ljus?

Bruce Scheiner tror vi går mot ännu mer övervskning i svallvågorna av viruset. Kanske en större än efter World Trade Center-attacken.

Näst sist vill jag bjuda på några korta berättelser från Stockholm i dessa tider som jag skrivit under de senaste veckorna. De är personliga och handlar inte om IT-säkerhet, men om detta intresserar er, finns de här…

Jag vill avsluta med att beklaga att ölstorten ”Corona Beer” inte säljer så bra just nu och deras fabrik i Mexico står still… Livet är inte rättvist.

Mvh

Erik Zalitis

1 april, 2020

Status i Corona-tider

Undvik att skaka hand med IT-brottslingar som har Corona-viruset. Det gör dig dubbelt säker..

När Beatles skulle landa i USA just när hysterin drabbade landet och alla pratade om dem och deras musik, presenterade radiostation WMCA det hela såhär: ”It is now eight-seventeen, Beatle-time, and the four Mop Tops are now eleven-hundred miles off-shore…”. Bulletinerna fortsatte sedan medan planet med de fyra grabbarna från Liverpool närmade sig den nya världen. Det måste ha varit en magisk tid att leva i när musiken spreds över hela världen. 2020 är här och bulletinerna avlöser varandra i takt med att den nya ”world touren” når oss alla. Men denna är inte särskilt önskad och omtyckt. Coronan betyder även en hel del för IT-säkerheten, även om viruset i sig inte drabbar vare sig nätverk eller datorer.

Så låt oss ta avstamp i vårt avsnitt om att arbeta hemma och se vad som hänt sedan det spelades in den 21 mars 2020.

Nätet höll (som väntat!) och tjänsterna verkar nu fungera…

Mattias frågade mig i programmet om nätet skulle palla att alla sitter hemma och jobbar. Jag talade lite om överbokning som begrepp och förklarade att många tjänster på nätet och servrar inte är dimensionerade för en stor ökning av användandet. Och det såg vi många exempel på. Men vi nämnde aldrig Internet, eftersom ingen av oss var särskilt oroade för att det inte skulle klara sig. Och det har inte varit några stora problem heller. Netnod har rapporterat att näten håller för trycket trots allt.

Tjänsterna och resurserna på Internet verkar nu också bra. Teams går väl och även Netflix och YouTube fungerar som de ska. Så det verkar i alla fall bra.

Brottslingarna har vaknat (vilket var som vi trodde!)

Inga poäng för att den som gissade att cyberbrottsligheten skulle förändras i takt med att folk ändrade användarmönster. Och så har ju också skett.

För att inte tala om mailen som innehåller smittade dokument som lovar oss viktig information om spridningen av Corona.

Vi ser en ökning av mail som försöker locka oss att donera till välgörenheter i Coronatider, men där de som skickar dem istället tar pengarna själva.

Spearphising har nu blivit ännu vanligare och bedragare försöker sno våra inloggningsuppgifter för att kunna komma åt mail och företagsresurser.

En skola i Norge som använde en publik tjänst för sina lektioner råkade ut för en blottare som trakasserade eleverna.

Det verkar också finnas en ökning i antalet misstänkta inloggningsförsök som sker mot resurser i länder som drabbats hårt av viruset som t.ex. Italien.

Hackargrupper blir mer aktiva och säkerhetsforskare pekar ut några av dem som ett extra hot just nu.

Mail om videokonferenstjänster som Teams, Google Classroom och Zoom kommer med länkar som påstås leda till en videokonferens du behöver delta i, men istället försöker de lura dig att installera skadlig kod på din dator.

(uppdaterat 2020-04-01 18:38) Zoom verkar extra illa ute nu, där förfalskade länkar kan läcka ut inloggningsuppgifter. Mer info här!

Routrar attackeras och DNS-frågor omdirigeras för att lura användarna att WHO rekommenderar dem att installera en app som ger Corona-information. Denna är i själva verket skadlig kod.

… och det är bara början… Det blir värre… Inte svårt att gissa!

Charlatanerna har en lösning på allt – och den fungerar inte

Kanske inte IT-säkerhet, men en fara på Internet: kvacksalvarna. Ett antal siter säljer botemedel mot Corona-viruset eller publicerar förfalskade rapporter som säger att örter och saker som kristaller kan bota eller skydda mot Covid19. Deras lösningar fungerar faktiskt … för dem, då de tjänar pengar på att ge dig verkningslösa ”mediciner”.

Om du tror dem, kan du lätt få för dig att Bill Gates säger att han har en ny Bitcoin-plan att sälja dig. Det har hållit på ett tag, men har fått ny fart de senaste dagarna. Självklart är det bara ett sätt att lura av dig pengar och Bill är inte delaktig. Men videos som dessa kommer upp regelbundet som annonser på Facebook eller på Youtube.

Slutsats – håll huvudet kallt!

Just nu är extra vaksamhet och en skärpt beredskap inte paranoia. Det är nu som ett brett användande av multi-faktorautentisering, bra överblick över systemen och att dubbelkolla alla meddelanden som når dig när du sitter hemma, hjälper dig att hålla dig säker.

Man kan tycka att det är bedrövligt att bedragare tar chansen i kriser att försöka lura och skada andra, men det är som det är och alltid kommer att vara. Det är tyvärr bara att vänja sig och försöka överleva. Dessa bedragare är lika omfattande och allestädes närvarande som pandemin i sig, dock förhoppningsvis inte lika farlig.

25 mars, 2020

Ju mer allting förändras…

Vad är detta? Ett inverterat ”purity test”? Ju fler verktyg man kan hantera desto värre är man alltså som person… I alla fall om man är ung… Men det är jag för gammal för att förstå…

Hummm…. En till ”vissa datorprogram är onda och elaka”-diskussion. När jag var ung var det modem som gav problem. Nu är det tydligen Kali Linux!

Innan Internet fanns ju de telefonuppringda BBS:erna, där man kunde uttrycka sig fritt och stort och det sågs inte alltid med blida ögon…

Jag minns hur trötta vi var att höra på när BBSerna anklagades för att vara samlingspunkter för all sköns olagligheter och farliga saker som skulle förleda oss in i ett mörker av ondska och dekadens. Bara det att det aldrig hände. Precis som att popmusiken och det långa håret inte gjorde min fars- och mors generation till satanister. Beatles var den värsta försyndelsen på den tiden. Idag upptäcker generation efter generation deras utmärkta musik.

Om jag vore ung, skulle jag har en Kali Linux i en virtuell maskin på min dator för att lära mig hur det fungerar med sårbarheter och säkerhetsanalyser. Sen skulle jag ha Discord för mina spelsessioner med Fallout och Civlization.

Tor skulle jag köra en kvart, tills jag tröttnade på hur slött det är och gick tillbaka till vanliga Internet.

Varje generation börjar med att sucka över alla äldre som inte fattar vad de håller på med, sen går 20 år och de är själva där och förfasas över allting som verkar nytt och farligt.

Allting vi hade när vi växte upp (TV, radio, bandspelare …) var någonting någon generation ansåg var vägen till fördärvet. Men vi kan inte förstå varför. Men Kali Linux kan vi ju tycka är något som borde förbjudas. Eller hur? Bara onda hackers som kör… Kan vi någon gång sluta vara dumma i huvudet?

20 mars, 2020

När det gått snett i verkligheten inom Open Source

I IT-säkerhetspoddens tredje, och sista, är Linus Karlsson (Security Specialist) från Debricked med oss och pratar om när det gått snett I verkligheten. 

Riskerna att inte uppdatera Open Source och beroende applikationer

Ett vanligt fenomen är dåliga rutiner på att uppdatera sin mjukvara  (eller dependencies som det benämns i avsnittet). Linus tar fallet med Equifax som exempel. 

Equifax är ett stort kreditupplysningsföretag I USA som drabbades av en läckage där 145 miljoner människors information läckte. Ungefär hälften av USAs befolkning. Information som namn, adresser och körskortsuppgifter läckte. 

Grundorsaken berodde på att Equifax nyttjade ett bibliotek, som är väldigt vanlig, som heter Apache struts. Biblioteket används för att skapa webtjänster baserat på Java. 

Trots att Equifax upptäckte sårbarhet i Apache struts tog det ungefär ett halvår innan de presenterade detta. Anledningen vara att biblioteket inte uppdaterats och konsekvenserna blev att Equifax fick sitt varumärke svärtat samt att de fick betala tillbaka oerhört mycket pengar. De fick bland annat erbjuda gratistjänster till sina kunder. 

Om man litar på A, som litar på B, betyder det automatiskt så att man litar på B? 

Linus tar ett annat exempel som är mycket mer sofistikerat och som bygger på just att man litar på sin mjukvara och på så viss även litar på mjukvarans beroende program. 

Den här gången drabbar det registryt NPM, eller rättare sagt Event Stream som är ett populärt paket bland java-script. Paketet gör en väldigt specifik grej, och i just detta fall, strömmar av event. Paketet är oerhört populärt och nyttjas i massor av mjukvara. 

Event Streams skapare blir kontaktad av en okänd person som har ett antal förslag på förbättring och skickade dessa. Allt kändes som att personen agerade i all välmening. Förbättringarna godkändes, men ytterligare en dependencies smögs med. Det syntes men eftersom personen verkade schysst lade man ingen större notis om det, eftersom det inte innhöll något skadligt. 

Men en månad senare uppdaterades just den här dependencies med ny kod. Den här gången skadlig!  

Attacken var väldigt sofistikerad, och riktad, eftersom den skadliga koden aktiverades bara när mjukvaran hanterade Bitcoins. Dessutom om balansen på Bitcoin-plånboken hade hög likviditet. På så vis upptäcktes det inte lika lätt. 

Konsekvenserna är okända men skadliga koden skeppas tillsammans med mjukvara för Bitcoin. 

Hur kan man skydda sig mot detta? 

I första exemplet gäller det givetvis att se till att ha en tydlig patchrutin. Mjukvaran ska vara uppdaterad. Man måste också ha koll på vilka beroenden som finns i mjukvaran och att även dessa är uppdaterade. 

Det andra exemplet är knepigare eftersom det nästan är ett Social Engineering-attack där skaparen av mjukvaran luras att uppdatera sin kod. Ett tydligt svar finns inte riktigt utan det diskuteras fortfarande huruvida det är grundaren som var oansvarig medan en annan stor grupp tycker att man inte kan ha sådana förväntningar på en person som skapat mjukvaran på sin fritid. Dessutom en person som inte har tid att uppdatera mjukvaran längre. 

Vem man ska lita på kanske inte är det viktiga utan mer mekanismen hur man tar in ny mjukvara, och upprätthåller den, i sin kod. 

14 mars, 2020

Om krisen kommer

Ok, kriget verkar lysa med sin frånvaro, men krisen har vi inte undsluppit. Jag minns tiden då Corona bara var ett rätt gott öl i de flestas medvetande.

Sitter med lite prepping just nu. Det handlar om att kolla att man är redo för vår kära lilla pandemi. Vatten? Ok! Värme? Ok! Mat? Ok! Mediciner? Hmmm.. verkar som en del hunnit gå ut sedan jag kollade senast. Plåsterrullen gick ut 2005. Inte jättebra, frågan om den går att använda som vägbeläggning nu.

Mitt i vårt eviga kollande efter IT-säkerhetshot, kom den fysiska verkligheten ifatt oss. Nu är det en världsomspännande pandemi och detta hände nyss. För några veckor sedan var alla lugna, och nu gapar affärerna tomma. Hur hände detta?

Man tror att man har allt redo, särskilt som man preppar vilket jag gör. Men så fort krisen kommer, biter man sig i tungan. Senaste problemet jag upptäckt är hur svårt det är att ladda ner sina favoritpoddar till en USB-sticka. De verkar vilja strömma, men att ladda ner dem kräver en del meckande med webbläsarens F12-konsol. Varför då kan man fundera? Tja, jag har en mediaspelare, passande nog från Kina, som kan spela mp3-filer från en USB-sticka. Om el och Internet försvinner, är det trevligt med några timmars podcasts att lyssna på. MSB låter dig snällt ladda ner allting de har på sin podd, men andra är olika nivåer av jobbiga att få ner. Lite symptomatiskt, vi agerar som om vi trodde att nätet aldrig skulle gå ner eller strula.

För några veckor sedan verkade Itunes krångla. Vi tappade inga lyssnare trots detta, men vi såg att andra appar tog upp och kompenserade för förlusten. Folk laddade ner en annan poddapp och körde vidare. Detta är kanonfint tills den dagen det inte finns något Internet. Då sitter folk och har inte mycket nytta av sina datorer alls.. Känns dumt på något sätt. Vi verkar väldigt lite beredda på någon form av förändring av det vi alltid tycker oss ha haft.

Så två av våra poddavsnitt som troligen är värda att återhöra:

4 mars, 2020

Det där rena mjölet

Internet plus bevakning, är det: 1) säkrare? 2) The Truman show? 3) Båda delarna? Fundera i grupp och säg svaret högt ut i ett tomt rum, så registrerar vi det och återkommer.

”Den som har rent mjöl i påsen, har inget att frukta”. Är det bara jag, eller har det någonsin känts bra att höra? I det finns en anklagelse: att de som är rädda för övervakning också är skyldiga till något. Det man egentligen lägger till är ”för du har väl rent mjöl påsen?”. Ett sådant maktspråk/härskarteknik är svår att kontra. Om man försöker, går man i andras ögon från ”potentiellt skum typ” till ”garanterat paranoid”. Men låt oss försöka hålla diskussionen rationell. Alla organisationer, grupper eller företag kan utöva makt på otillbörliga sätt. Det kan vara av många skäl, men ett skydd är att olika aktörer håller varandra i schack. Lagar och regleringar gör en del av jobbet. Offentlighetsprincipen är en annan. Ingen har okontrollerad makt över allting. Politiker, företagsledare och vanliga personer kan hållas ansvariga för sina handlingar. Med GDPR kan det bli dyrt att bete sig på ett osäkert eller tvivelaktigt sätt. Denna ömsesidiga kontroll håller antalet övertramp nere.

Men så har vi händelserna de sneaste 15-20 åren. Vi har sett inskränkningar och en väg öppnas för ett allt större godtycke i maktutövningen. Det görs givetvis saker för att öka transparensen, men mer gör för att minska den som jag ser det. Övervakningsdebatten är död och begraven sedan slutet av 00-talet och effekterna av den är nu sådana att vi ofta får för oss att det alltid varit just såhär. Nu kommer hemlig dataavläsning upp på bordet. Det är ju också veckans poddavsnitt. och handlar om att polisen kan installera skadlig kod på misstänktas datorer och mobiltelefoner. Juristerna skakar på huvudet och få verkar tycka att det är särskilt vettigt: det som snart blir vardagsmat. Det är ju inte det att man inte borde få modernisera spaningsarbetet utan snarare hur lätt det blir att göra totalt intrång på en persons liv och sedan slira ner för den rutschkana som ”ändamålsglidning” verkar vara. Om tio år är det ju igen ”som det nog alltid har varit” och vi är oroliga över något nytt lagförslag som åtminstone för stunden känns drakoniskt.

IT-säkerhetsområdet är för all framtid ihoptvinnat med brottbekämpning och rätten till privatliv. Hur mycket man än associerar vårt område till SQL-injektioner och buffertöverskrivningar är det så. Hur du än ser på det som nu händer, är det mycket viktigt att du lär dig att förhålla dig till det och inte tittar åt andra hållet. Vi bäddar just nu som vi snart kommer att få ligga… Gilla det eller inte, men så är det.

26 februari, 2020

Måste vi koppla in och upp allting?

Jamen självklart ska man ha en klocka på armen som visar vad som finns i mobiltelefonen. Den är ju så långt bort. Det är ju faktisk 10 centimeter till fickan där den ligger.

Jag har tjatat om detta ett antal gånger. Faktum är att ett av de första poddavsnitten handlade till stor del om attackerande brödrostar och annat iot-skräp. Och jag har nuddat vid ämnet här i bloggen ett antal gånger förut, så det är inget nytt. Och jag är långt ifrån ensam att klaga på iOT-enheter. Det verkar dock inte hjälpa särskilt mycket. Vi sitter i ett läge där det tjatas om att hålla allt säkert och med andra handen öser vi in möjligheten att koppla upp allt och överallt.

Jag har en radio hemma som jag lyssnar på. Den är internetuppkopplad och jag upptäckte snabbt att man kunde gå in på apparatens kontrollpanel via en webbläsare och ställa om inställningar och även ladda upp filer direkt till dess firmware. Alltså. Om jag sitter på samma nät som den, är den helt vidöppen. Inget lösenord och ingen kryptering. Jag skulle våga påstå att detta troligen är rätt vanligt på många enheter som vi gladeligen kopplar in på nätet.

Chromecast-donglar sitter ofta på företagsnät för att låta anställda visa saker på skärmar i konferensrum. Dessa enheter sitter då ofta på samma nät som resten av personalen.

Sen är det Raspberry pi-enheter som används för att generera statistik på skärmar. Dessa kan säkras rätt bra, men är det någon som ser till att övervaka, säkra, patcha och hantera dem eller sitter de bara där och kör år efter år länge efter att operativsystemet har slutat supporteras?

För några månader sedan köpte jag en ny tvättmaskin. En inbyggd WIFI-enhet som gjorde att man kunde koppla in den på nätet var ett krav för mig när jag letade efter en lämplig modell: alltså att den INTE hade någon sådan. Hade det gått att koppla in den, hade jag inte köpt den. Och jag struntar i om den inte kan koppla upp sig innan man konfigurerat den att göra så. Att den finns är illa nog.

Alla enheter som kan kopplas upp har normalt CPU, minne och lagring. Precis vad man behöver som hackare. En sådan enhet kan tas över för att sedan användas för att göra en lateral förflyttning eller som det också kallas att ”pivotera”. Detta innebär att man använder enheten som en bas för att attackera andra enheter på samma eller närliggande nät.

Förr var det skrivarna som var ”skomakarens barn”, nu har vi istället arméer av illa skötta enheter som kopplas in bara för att. Sen är det en myriad av appar som används för att styra dem och som också kan ställa till med problem.

Tidigare funderingar av mig på ämnet:

SNÄLLA – SLUTA KOPPLA IN SKRÄP PÅ NÄTET!!!! Vi har redan tillräckligt av detta mög som det är och det blir bara värre. –Erik

19 februari, 2020

Härda brandväggen i skallen

Keep an open mind.. ”but not so open that your brains fall out.” – Prof. Walter Kotschnig

Masshysterier är nog lika gamla som mänskligheten själv. Kan tänka mig att de var mindre och mer lokala på jägar-samlartiden och blev till stora spektakel när folk flyttade ihop i byar och senare städer. När någon form av rykte som leder till masshysteri dyker upp, kommer den som från början startade ryktet snabbt att gå ur vägen. Då vet ingen egentligen hur det började eller varför. Därefter sprider det sig som en löpeld och får folk att göra brott, mörda varandra eller helt enkelt göra vansinniga saker.

Masshysterier inom IT-säkerhetsvärlden är ingenting särskilt nytt heller. Jag minns alla dessa kedjebrev som förklarade vad som skulle hända om man inte skickade meddelandet vidare. ”Good times-viruset” blev till en långkörare som tog över Internet under ett tag. Det gick ut på att man inte skulle öppna brev med ärenderaden ”Good times”. Gjorde man det, blev effekten enligt varningen katastrofal med raderat data som följd. Något Good time-virus fanns inte, men varningsmeddelandet kan i sig anses vara någon form av skadlig kod, då den spred sig precis som ett riktigt virus. Men det fanns ingen teknik inblandad alls, utan det var oroliga användare som spred det utan att förstå att det troligen var skaparens mening med det.

Sen har vi alla gånger vi hört att Internet kommer gå under. Det dyker upp förståsigpåare som förutspår att nätet inte kommer kunna stå emot den enorma ökningen av attacker som sker.

Listan kan göras kilometerlång med påhittade hatsidor på FaceBook, fake news, ryktesspridning som alltid uppdateras och mängder av skitprat. De är till för att få dig att köpa ormolja, göra saker du inte borde, blir rädd och arg och till sist lura av dig pengarna.

Så det är dags att härda brandväggen i skallen. Alltså att installera det sunda förnuft som gör att man blir kritiskt granskande och börjar ifrågasätta istället för att acceptera. Här är en mycket inkomplett lista över saker som man måste göra för att få härdningen att fungera:

  • Finns det en källa till påståendet? Är den trovärdig? Ett gäng oroliga och arga personer i en Facebook-grupp är ALDRIG en trovärdig källa. Särskilt om de kommer med bevis på någonting hemskt, men dessa ”bevis” på något magiskt sätt aldrig är tillräckliga för att gå till polisen med. De som säljer problem, lösning och bevis på samma ställe är troligen bedragare.
  • Är deras lösning (som de enligt ovan säljer till dig) något som du vill ha? Siter som påstår att du har virus på din dator och säljer antiviruset är inte seriösa. Gå därifrån.
  • Hotar de dig med total katastrof om du inte gör som de säger? De där blinkande ”din dator sänder ut en ip-adress” som man kunde se för ett antal år sedan, kom med mycket skrämmande saker som skulle hända om du inte gjorde som de sa.
  • Låter det för bra/katastrofalt för att vara sant? Då är det troligen det.
  • Är det gratis utan att du riktigt vet hur de finansierar lösningen/produkten? I så fall, låt bli! Kom ihåg vårt inlägg om Avast!
  • Verkar budskapet gjort för att få dig att bli arg eller rädd? En del meddelanden kan tvärtom vara gjorda för att göra dig glad och medgörlig. Om de riktas till dig baserat på vad för grupp du tillhör på sociala media kan de vara utformade för att raljera över sådant som du inte gillar. På så sätt nästlar man sig in i ditt community och underblåser konflikter eller försöker påverka dig och gruppen.
  • Paranoia är inte paranoia om den är baserad på vettiga observationer och kritiskt tänkande. Är det rimligt att något är tveksamt, kan det vara värt att vara försiktig.
13 februari, 2020

Machine learning inom Open source

I IT-säkerhetspoddens andra specialavsnitt är Emil Wåreus (Head of Data Science på debricked) tillbaka. Den här gången pratar vi om hans favoritämne – machine learning. 

Att nyttja Maskininlärning har på sista tiden blivit betydligt billigare och det finns ramverk att arbeta med som kan tillämpas till sin mjukvara. 

Säkerhetsföretaget debricked hanterar extremt mycket data i sitt analysverktyg för att identifiera sårbarheter i open source. Därför används maskininlärning för att processa all information. 

Maskininlärning inte samma sak som AI 

Emil har tidigare byggt robotar (eller autonoma agenter), till exempel drönare som följde efter människor, och där noterade han att begreppet maskininlärning missförstås. Ofta blandas det ihop med AI fast det är helt separata saker. Så för att förtydliga: 

  • AI kan beskrivas, ur ett autonom-agent-perspektiv, som human, det vill säga en agent som kan förstå sin omgivning och ta beslut helt utan styrning. 
     
  • Maskininlärning däremot, ur samma perspektiv, kan delvis uppfatta omgivningen men är bättre på varseblivning. Den fungerar väl i en stängd miljön men om man tar drönararbetet som exempel är omgivningen fysisk. Maskininlärning som teknik kan då inte “förstå” omgivningen men däremot analysera bilder. Problem kan uppstå där till exempel maskininlärning kan tro att en ko kan vara i en hästhage (där ett AI, som förstår omgivningen, förmodligen skulle anta det är en häst eftersom den förstår att det är en hästhage). Det är således viktigt att träna sin maskininlärning. 

Processad information måste bli rätt 

Vi tar oss an den amerikanska databasen NVD igen, där Emil upptäckte att sårbarheterna som presenterades var missvisande. 

Sårbarheter presenteras som att 60% av produkter som visas endast har en sårbarhet och 90% med under sex sårbarheter. Det blir alltså svårt att se allvarligheten i de olika mjukvarorna och vilka projekt som innebär störst risk att nyttja. 

Debricked tar hjälp av sin egen maskininlärningsalgoritm för att samla NVD tillsammans med issues på Github (repository med mjukvaror) för att få kvalité på informationen. Den tittar till exempel på språkbruket i skapade issuen och vad för ord som den innehåller för att bilda sig en uppfattning. På så vis kan algoritmen avgöra vad som är en säkerhetsbrist och vad som till exempel är en bugg. 

Den guidar utvecklare i rätt riktning och att göra rätt. 

Algoritmen läser miljoner rader av text (från flera olika repositories) och förstår och kategoriserar problemet. 

Träna sin algoritm 

Maskininlärning måste hela tiden tränas på sådant den känner till och på sådant den inte känner till. Tekniken kallas Semi-supervised learning och där använder debricked Googles TensorFlow. 

Vi återanvänder häst-exemplet. Emil tränar sitt dataset med ett antal bilder på hästar och sådant som är markerat som “inte häst”. Sedan massor av bilder på sådant som är helt okänt. Algoritmen processar bilderna och förstår, och blir ännu mer träffsäker, på vad som är en “häst i en bild”. 

Det finns färdigtränade algoritmer för till exempel bildanalys och text men inte mycket för att upptäcka säkerhetsbrister. Där är debricked ledande och slår andra som gör liknande. 

 
Vad är en säkerhetsbrist? 

Debrickeds algoritm kan läsa nästan vilken text som helst och avgöra om det är ett säkerhetsproblem som beskrivs eller inte. Företaget arbetar vidare med att kategorisera vikten av hur allvarlig bristen är. 

Emil poängterar vikten att förstå sitt område som dataanalytiker. Man måste kunna till exempel säkerhet för att kunna utveckla maskininlärning som hanterar säkerhet. Man måste hela tiden jobba och undersöka hur träffsäker sin maskininlärning är. Det går inte att ha en algoritm som förutspår sju av tio fel och genererar för mycket falska larm (false positive). Det är viktigt att den data som levereras till kund är minst över 90% korrekt, så kunden kan fokusera på rätt saker. 

Avslutande tips 

Emil avrunda med tips inom maskininlärning 

  • Det är viktigt att ha låg false positive men att arbeta med att öka informationen att ta in utan att sänka kvalitén med hög träffsäkerhet 
  • Arbeta med erkända ramverk (t.ex. TensorFlow) 
  • Arbeta med matematiken för att optimera effektivt och för att förstå sin data 
  • Förstå din domän först (område) som maskininlärningen ska hantera 
  • Maskininlärning är ett medel för att nå ditt mål 
Facebook Spotify Soundcloud Apple Rss

Senaste avsnitten

Scroll to top