Jag har märkt en intressant sak: många företag och organisationer blandar ihop säkerhetsskanningar med pentest. Ett pentest är när man på ett kontrollerat sätt försöker bryta sig in i ett system, medan en sårbarhetsskanning bara försöker hitta möjliga sårbarheter. Detta är mycket märkligt, men jag har sett det många gånger. Felet verkar även finnas bland de som jobbar inom området. För ett antal månader sedan hjälpte jag till att intervjua en arbetssökande till en tjänst som pentestare. Han berättade att han sökte tjänsten eftersom han var intresserad av säkerhet. Jag frågade vad han hade gjort för typer av säkerhetarbeten. Han sa att han kört programmet Nessus ett par gånger och lämnat över resultaten till någon annan att tolka. Nessus är ett program som hittar vanliga miskonfigurationer och säkerhetshål i tjänster. Ganska uppenbart kanske, men han fick inte jobbet.

Jag läste på ett forum för pentestare där en del personer beklagade av säkerhetsföretag säljer sårbarhetsskanningar som pentester. De betalar ett företag för att skanna av deras tjänster och komma med en automatgenererad rapport över ”allvarliga säkerhetshål”. Detta är knappt ett halvt pentest om ens det.

Betänk att pentest är en förkortning av penetrationstest, vilket innebär som ovan skrivet är att en inhyrd konsult eller flera försöker ta sig in i systemet. Lyckas de, lämnar de över en rapport som förklarar hur de tog sig in. Om ett försök att faktiskt hacka systemet inte görs, är det inte ett pentest. När jag gör pentester brukar jag faktiskt lämna in även hittade sårbarheter och miskonfigurationer, för att jag hittade dem på vägen när jag analyserade systemet för sårbarheter. Det tycker jag ingår i ett bra test även om det inte är huvudsyftet med det.

Så varför är inte en sårbarhetsskanning tillräcklig? Jo, för att den inte hittar problem med systemlogiken. Den kan se att en programvara har sårbarheter som potentiellt skulle kunna användas för att ta sig in. Men den kan inte hitta felaktigheter i hur t.ex. en webbapplikation hanterar inloggningen, som möjliggör att man tar över sessionen.

Sen är sårbarhetsskanningar dåliga på att hitta alla fel. Jag gjorde en gång ett pentest mot en webbapp och min programvara, Burp suite hittade ingenting. När jag klistrade in lite javaskriptkod direkt i ett inmatningsfält, hittade jag en möjlighet att köra javaskriptkod hos andra användare och läcka ut information den vägen. På så sätt kunde jag få ut data från andra användares ärenden (det var ett ärendehanteringssystem). Ett automatiserat program hade aldrig kunnat förstå vidden av problemet.

En annan attack jag gjorde mot en kund var att ladda upp ett dokument som i själva verket var ett litet program. Men detta kunde jag på under fem minuter ta över servern som körde webbapplikationen och även hela nätverket. Alla dessa attacker är värda oändligt mycket mer än att bara lämna in en rapport där det står att HTTP-protokollet stöder version 3.0 av SSL vilket inte är bra.

Om du anlitar någon att göra ett pentest på din miljö, se då till att du verkligen får vad du betalar för. Som jag skrev förut finns det många som säljer dåliga tjänster därute.

• 0 comments

Det är många olika ord i omlopp inom IT-säkerhetsområdet och därför tänkte jag beskriva några av dem:

– Vulnerability / Sårbarhet
En sårbarhet är ett fel i ett program som kan utnyttjas för att ta över programmet, hindra det från att fungera eller ändra i dessa funktion.

– Exploit / Som substantiv: kod som utnyttjar sårbarhet, som verb: att utnyttja en sårbarhet
Kod som utnyttjar en sårbarhet för att attackera ett program eller en maskin. Virus, masker och annan farlig kod använder exploits för att ta kontroll över system. Jag har inte hittat något riktigt bra Svenskt ord för exploit.

– Payload
Koden som ska köras på ett system som just tagits över. Automatiserade programvaror som MetaSploit framework består normalt av exploitkod för att ta sig in i systemet och en payload som utför önskade attacker. En vanlig payload är ett reverse-shell, som är en kommandoprompt med fulla rättigheter som upprättas mellan ditt system och det du just tagit över. Exploitkoden är som en missil med payloaden som sin stridsspets.

– Malware / Farliga program
Program som egentligen inte är virus, utan men har oönskad effekt. Malware kan ofta spela in tangentbordstryckningar(keyloggers), skicka iväg kontokortsuppgifter från din maskin eller visa oönskad reklam.

– Threat / hot
Ett hot är något som kan skada, skapa oönskade förändringar eller förstöra. Exempel på hot: inbrott, stulna datorer eller stöld av hemlig information.

– Threatagent / hotagent Någon som genomför ett hot. Om hotet är inbrott, är en inbrottstjuv en hotagent.

– Risk Ett vanligt sätt att se en risk är att se den som något som uppstår när sårbarhet och en hotagent existerar samtidigt. En dåligt låst dörr är en sårbarhet medan en inbrottstjuv är en hotagent. Tillsammans uppstår en risk!

– CIA-triaden
Confidentiality, Integrity, Availability. Detta är en enkel men effektiv metod för att analysera IT-säkerhetsrelaterade hot. Confidentiality (konfidentialitet) handlar om att hantera hot om informationsläckage. Det kan handla om allt från att hindra attackerarna från att läsa hemliga dokument till att undvika läckage av kontokortsuppgifter. Integrity (Integritet) handlar om hot mot informationens pålitlighet. Det handlar ofta om att skydda dokument eller information från obehörig förändring. Ett exempel finns i filmen Wargames där huvudpersonen attackerar sin skolas datorsystem för att ändra och förbättra sina betyg. Tillgänglighet (Availability) handlar om hot mot systemets nåbarhet. Om man tänker stänga ner databaser eller skicka miljontals anrop till ett system för att lasta ner det, faller attacken inom denna kategori.

Detta är inte en komplett lista på något sätt. Definitionerna kan säkert också debatteras, men denna lista är menad för att klargöra de olika begreppen som ofta används i t.ex. säkerhetsbulletiner. Området kan fördjupas nästan hur mycket som helst. Och ja, det blir lätt mycket svengelska, det erkänner jag.

• 0 comments

Säkerhet är ju dyrt och komplicerat och vi ser gång på gång hur det slarvas med det bland mindre nogräknade aktörer. Varje gång det händer något, står de som slarvat eller helt enkelt inte riktigt förstått området och försöker förklara sig. Men det är en annan typ av säkerhetsentrepenörer som faktiskt kan vara riktigt skadliga för hela branschen. Och det är de som far med osanning och överdrifter för att få affärer eller locka kunder. Detta var till viss del ett värre problem i början av 2000-talet då branschen var i sin linda och man kunde sälja säkerhetslösningar med ord som ”terrorism”, ”cyberbrott” och ”hackers”. Man hade vaknat ur sin törnrosa sömn och allting verkade farligt. Idag är det inte så stort behov av att överdriva hot för att driva affärer till sig. Säkerhetsområdet har under de senaste 5-6 åren varit glödhett. Men det finns fortfarande ”charlataner” som säljer undermåliga lösningar baserade på skrämselpropaganda. Vill man botanisera i området, finns Attrition.orgs sida där den hänger ut folk i säkerhetsområdet som bygger sin hela verksamhet på tvivelaktiga lösningar som säljer lösningar med löften om ”100% säkerhet mot hackare” eller folk som inte riktigt är värda sitt goda namn. Vill man se hur en bransch som denna faktiskt drar till sig en del lycksökare, är det bara att gå till http://attrition.org/errata/charlatan/

En varning bara: de flesta artiklarna talar om saker som hände för 15-20 år sedan och den är ganska USA-centrerad. Personligen tycker jag att den är en utmärkt exposé över en del av ”hästhandlarna” och den gör att man förstår hur de arbetar och vad de håller på med.

När jag började på mitt förra jobb, startade min första arbetsvecka med utredningen av en säkerhetsprodukt som skulle vara det bästa sedan skivat bröd. Jag fick i uppgift att se om den var värd att utvärdera vidare. Den såldes med ord som att den var ”oknäckbar” och ”byggde på en patenterad lösning”. Visst låter det bra med att den är patenterad. Jag köper inte sånt rakt av utan, skaffade fram patentpappren och kunde snabbt konstatera att den var patentsökt, inte patenterad. Dessutom var beskrivningen full med överdrifter och lösningar förklarade med en kort beskrivning av den typ som chefer gillar för att snabbt sätta sig in i ett område. Visst är det bra, men inte i ett patentpapper som ska förklara varför det ska patenteras. Själva implementationen hade ett antal tveksamheter. Men det som fick mig att totalt slå bakut var att de stolt berättat att det var en unik kryptografi uppfunnen av personen som hade startat företaget. Alltså en regel inom kryptografin: det är inget problem att skapa ett krypto som du själv inte kan knäcka. Men blandar man in andra i bilden, blir det rätt snabbt en helt annan situation. Alla seriöst byggda produkter bygger på kryptografi som är vältestad under många år och allmänt känd. Denna lösning kanske inte såldes med fruktan, men den såldes med direkta osanningar och dessutom med löften som inte går att infria (”Garanterat oknäckbar” ?).

Så var försiktig när någon säljer säkerhet med fruktan eller vidlyftiga löften om perfekt säkerhet. Ulf Peder Olrogs gamla slagdänga ”Allting kan man sälja med mördande reklam – Kom och köp, kom och köp konserverad gröt” klingar rätt bekant även här

• 0 comments

Det finns få yrken där gamla sanningar förblir gångbara. En läkare måste lära sig nya metoder att hela och de senaste medicinerna och vi som jobbar i IT-säkerhetsbranschen är om möjligt i en av de mesta föränderliga områden som finns. Föreningen OWASP ger ofta ut nya guider för säkerhetspecialister och dessa uppdateras med regelbundna intervaller. När jag skriver detta är deras berömda topp 10-lista uppdaterad 2017. Denna lista beskriver de 10 mest viktiga attackerna en utvecklare och systemadministratörer måste skydda mot. Det kanske låter som att det inte var igår den uppdaterades, men betänk att versionen innan daterar till 2013. Denna lista uppdateras alltså nästan var femte år. Och tittar man på varje version, ser man att mycket förändras i vilka risker som beskrivs. På fyra-fem år försvinner en del av attackerna från listan, en del ändras totalt och en del tillkommer. Det gäller att hålla koll på detta hela tiden!

När jag började min karriär var många webapplikationer sårbara för directory traversal-attacker. Där man kan bryta sig ur webbserverns sökväg och möjligen köra program på serverns operativsystem. Idag är denna typ av sårbarheter allt ovanligare. De finns men det är inte så vanliga att hitta längre. Så om detta är vad du lärde dig när du började, är det många nya attacker som du har varit tvungen att lära dig under åren.

Som du säker nu förstått, ändras attackytan konstant. Förr var allt fysiskt, sen kom virtualiseringen, sen kom molnet och nu talar alla om AI. Varje nytt paradigm kommer med helt nya delar att skydda och en ny helt okänd attackyta. En säkerhetsspecialist MÅSTE hela tiden studera, observera och träna sig för att alltid kunna hantera en allt mer komplicerad värld. Många certifieringar tar med detta genom att kräva att man uppnår ett visst antal poäng per för att behålla certifieringen. Dessa poäng får man genom att gå kurser, skriva säkerhetsinformation eller gå igenom webbseminarier.

Vad kommer vi se för attacker om 10 år? Förändringstakten är så hög just nu att man lätt kan gissa på att några helt nya områden kommer öppnas upp och några områden kommer försvinna till bakgrunden. Om du ska jobba i branschen, måste du ha koll på allt detta och hela tiden förstå vad som är på horisonten.

• 0 comments

Jag vet precis hur det kom sig att jag började med IT-säkerhet. Det var någon gång runt en 2001. Jag hade redan tidigare tyckte säkerhet var intressant, men inte egentligen brytt mig om området så där extremt mycket. Sommaren 2001 tog jag mig tid och patchade alla Windows servrarna. Jag såg till att de alla hade service pack 2 för Windows 2000. Sen kom hösten och den blev rykande het när Nimda äntrade scenen. Denna mask attackerade Windows 2000-servrar och de jag hade patchat och uppgraderat klarade sig givetvis. Men den stora delen av koncernen jag jobbade på hade inte uppdaterat och de fick enorma problem. Jag ingick i ett litet ad hoc-team som hjälpte andra delar av koncernen att hantera utbrottet. Detta var endast möjligt då vi själva inte var drabbade och kunde hjälpa de som var. Detta var den händelsen som gjorde att säkerhet blev en passion för mig.

Säkerhetsområdet är stort och det är omöjligt att lära sig allting om det. Jag valde nätverkssäkerhet och webbapplikationer. Vilket och blev de delar av IT-säkerhetsområdet jag ofta jobbar med. Min inspiration var de stora maskarna i början av 2000-talet. Det är så jag ”byggde min plattform” och började lära mig. Redan 2004 kände mina vänner mig som den som intresserar sig för säkerhet och på den vägen är det.

Jag tror det är viktigt för den som ska börja jobba inom IT-säkerhetsbranschen att hitta sin inspiration och vilka områden han eller hon ska vara passionerad om. Det kan vara så att ditt tidigare område dikterar var du hamnar. Om du utvecklat i php eller asp.net, kanske du blir passionerad inom webapplikationssäkerhet, medan någon som installerat PC-klienter istället börjar sin bana med att härda sagda klienter eller jobba med thin clients och härdning av dessa.

Kom tills sist ihåg att alla verktyg, certifieringar och ramverk bara kan ge dig stöd. Din passion och applicerandet av ditt kunnande är det som fäller avgörandet om vilket intryck du kommer göra på världen.

• 0 comments

Det är kanske dags att lämna tekniken en stund och prata om samarbete. Som säkerhetskonsult, analytiker eller kanske pentestare är det lätt att vara en vägens kämpe. Med sin väska full av datorer, testutrustning och allsköns prylar drar man från kund till kund för att göra sitt jobb. Det har varit mitt liv ett antal år. Det ger en möjlighet att utmana sitt kunnande och lära sig nya ting. Men min erfarenhet är att ett litet team som samarbetar alltid är bättre. Att våra två som testar ett nätverk innebär möjligheten att bolla idéer och få nya uppslag. Hur smart du än tror att du är, kommer du aldrig kunna slå en liten grupp som samarbetar. Och den minsta gruppen är två och den största omkring fem-sex personer. Därefter blir det trögrört.

Många konsulter arbetar just i små grupper som löser problem och kommer fram med fungerande lösningar. Möjligheten att dela upp arbetsuppgifterna och hålla flera processer igång samtidigt kompenserar för den ökade kostnaden för att ha fler än en konsult.

En rätt vanlig kombination bland pentestare kan vara att ha en expert på fysiska tester, en teknisk kunnig och en som vet hur man göra social engineering-attacker. Denna grupp kan troligen ta sig in på vilken kund som helst.

Så för att sammanfatta: ensam är inte stark och specialisering inom säkerhet är ett måste.

• 0 comments

Finns det någonting fegare än en hare? Så fort den ser dig, är den borta så snabbt att den ser ut som ett streck när den rusar iväg. Är det inte mycket bättre att slåss mot fienden och vinna sin frihet? Svaret är att de flesta djur flyr när de ser någon komma. Det gäller även farliga djur som björnar. Geparder skrämmer man lättast bort med hundar. Detta trots att geparder borde kunna vinna mot en hund. I naturen undviker de flesta djur strider. Men det är inte det jag vill prata om idag. Det handlar istället om att ha överlägsna metoder för att upptäcka fara istället för att satsa på möjligheten att försvara sig eller motstå en attack.

Inom IT-världen har man tills ganska nyligen inte riktigt fattat hur viktigt det är att upptäcka hot. Mycket har handlat om starkare kontroller för att hindra intrång. Många företag och organisationer har haft loggning påslaget för alla viktiga system utan att ha haft någon mekanism för att automatiskt analysera loggarna och larma om hotfulla mönster upptäcks. För många har en lösning för att upptäcka hot på nätverket setts som för dyrt och enbart nödvändigt där man har högre kvar på säkerheten. Att upptäcka att någonting är på gång eller har hänt har varit nedprioriterat på grund av hur komplext och dyrt det är.

Men det är tyvärr en sanning att alla kassaskåp kan brytas upp av den som har tid och resurser att bryta sig in. Om du inte upptäcker att någon går lös på detta kassaskåp, kommer attacken tillsist att lyckas eftersom den som attackerar kan göra precis vad som helst och arbeta hur länge som helst utan att upptäckas.

En gång, för ett antal år sedan, kallades jag in till ett företag som råkat ut för skadlig kod. Man hade upptäckt denna för att den var så dåligt skriven att den sänkte de system den kopierade sig till. Detta var inte avsikten med den utan berodde på att den var dåligt gjord. Hade den som skrev koden varit bättre programmerare, hade kunden aldrig upptäckt denna skadliga kod som var byggd för att ligga i bakgrunden och köra.

Tiden mellan att ett system attackeras och att attacken upptäckts kan var så lång som uppemot ett år i många fall. Under denna tid kan attackeraren gör vad han/hon vill med organisationens system och nätverk.

En dövblind kanin klädd i rustning är sämre skyddad än en försvarslös kanin som vet hur den upptäcker fara och springer iväg! När såg du senast en sådan analogi på en säkerhetssite?

• 0 comments