Avsnittet: #328 – Cyberkriget i Latinamerika
Inspelat: 2026-05-11 (publicerat 2026-05-12)
Deltagare: Erik Zalitis och Mattias Jadesköld

Lyssna på avsnittet – Latinamerika

Medan du lyssnar – Latinamerika

Så vi kommer in på ämnet världspolitik, vilket kan verkar märkligt för en IT-säkerhetspodd. Men vi måste förstå historien innan vi förstår händelseförloppet. Och Guacamaya sorterar under hacktivism utan tvivel. Detta gör att vi går igenom USAs Monroe-doktrin, Kalla kriget, USAs politik i Sydamerika och dessutom frågan om stora transnationella företags oetiska beteenden. Det mesta av detta är historisk, men det finns fortfarande en stor del av avsnittet som kan verka kontroversiellt till sin natur. Och det är frågan om Guacamaya ska ses som skurkar eller hjältar.

Ser man det ur ett hacker-perspektiv, är de absolut svarta hatten som är på. Men ser vi det ur ett dygdighetperspektiv får vi istället känslan av att de gjorde gott för världen genom att avslöja vad många oegentligheter i Mexiko och hur många Amerikanska företags förehavanden är mycket problematiska. Detta kan säkert leda till debatter i sig. Men den stora knäckfrågan är om man ska se Guacamaya som hjältar eller skurkar. Min åsikt är att det är en falsk dikotomi. Alltså ett tvinga på välja en av två möjliga svar. Men så enkelt är det inte alltid. Jag menar på att den stora problematiken med hacktivism är att den inte avslöjar avsändaren eller riktigt deras motiv. Det finns också alltid problemen med att stora dataläckage utsätter personer som inte direkt haft med oegentligheterna att göra.

Är det rättvist att prata om hjältar och skurkar i detta läge?

Jag försöker inte påstå att Guacamaya naturligtvis hade oärliga avsikter, utan rimligen hade en ärlig avsikt att avslöja oetiskt beteende. Men det ligger i sakens natur att hacktivister så gott som alltid är anonyma och det kan finnas syften bakom som då inte heller är kända. Jag noterar att Ryssland anklagades för att använda Wikileaks som en plattform för att attackera och läcka data från USA. Men detta är inte klargjort. Och det är en bit av problemet: det är svårt att veta vem som är avsändaren, vilket leder till spekulationer och osäkerhet.

Länkar – Latinamerika

• Guacamaya (hacktivist group) – Wikipedia
• Monroe-doktrinen
• Vårt avsnitt om hacktivismens historia där vi talar om vad som är bra och dåligt med den

Felaktigheter

• Inget att rapportera denna gång. Kommentera gärna om ni inte håller med om hittar fel i något vi sagt.