#328 – Cyberkriget i Latinamerika

Mattias och Erik tar sig en titt på gruppen hacktivist Guacamaya som tog sin form 2022 och har gjort en rad olika dataintrång i latinamerikanska intressen.

Vad innebär hacktivism? Är man brottsling eller hjälte? Svart eller vit hatt? IT-säkerhetspodden reder ut. För att göra det behöver duon gå tillbaka i historielinjen till 1800-talet och Monroe-doktrinen där USA ansåg att sydamerika var deras intressesfär. Hur har det format dagens moderna cybergrupperingar?

Allt om detta men även t.ex. Che Guevaras Rolexklocka och en hel del annat.

Avsnittet: #328 – Cyberkriget i Latinamerika
Inspelat: 2026-05-11 (publicerat 2026-05-12)
Deltagare: Erik Zalitis och Mattias Jadesköld
Texten skrevs och sammanställdes av Erik Zalitis.

Medan du lyssnar – Latinamerika

Så vi kommer in på ämnet världspolitik, vilket kan verkar märkligt för en IT-säkerhetspodd. Men vi måste förstå historien innan vi förstår händelseförloppet. Och Guacamaya sorterar under hacktivism utan tvivel. Detta gör att vi går igenom USAs Monroe-doktrin, Kalla kriget, USAs politik i Sydamerika och dessutom frågan om stora transnationella företags oetiska beteenden. Det mesta av detta är historisk, men det finns fortfarande en stor del av avsnittet som kan verka kontroversiellt till sin natur. Och det är frågan om Guacamaya ska ses som skurkar eller hjältar.

Ser man det ur ett hacker-perspektiv, är de absolut svarta hatten som är på. Men ser vi det ur ett dygdighetperspektiv får vi istället känslan av att de gjorde gott för världen genom att avslöja vad många oegentligheter i Mexiko och hur många Amerikanska företags förehavanden är mycket problematiska. Detta kan säkert leda till debatter i sig. Men den stora knäckfrågan är om man ska se Guacamaya som hjältar eller skurkar. Min åsikt är att det är en falsk dikotomi. Alltså ett tvinga på välja en av två möjliga svar. Men så enkelt är det inte alltid. Jag menar på att den stora problematiken med hacktivism är att den inte avslöjar avsändaren eller riktigt deras motiv. Det finns också alltid problemen med att stora dataläckage utsätter personer som inte direkt haft med oegentligheterna att göra.

Är det rättvist att prata om hjältar och skurkar i detta läge?

Jag försöker inte påstå att Guacamaya naturligtvis hade oärliga avsikter, utan rimligen hade en ärlig avsikt att avslöja oetiskt beteende. Men det ligger i sakens natur att hacktivister så gott som alltid är anonyma och det kan finnas syften bakom som då inte heller är kända. Jag noterar att Ryssland anklagades för att använda Wikileaks som en plattform för att attackera och läcka data från USA. Men detta är inte klargjort. Och det är en bit av problemet: det är svårt att veta vem som är avsändaren, vilket leder till spekulationer och osäkerhet.

En inte så bra sak att säga

Ibland tänker man inte till när man säger saker och en kommentar från lyssnaren Joel måste jag publicera här för att klargöra mitt klavertramp.

Hej! I podden nämndes attentatet mot Norrskensflamman. Det kommenterades med ”party hela dan”.

Bara en liten inflikning: Attentatet mot Norrskensflamman skedde inte på dagen, utan på natten. Antagligen därför som en familj brändes inne, däribland åttaåriga Maj och tolvårige Torgny. Totalt dog fem personer.

Om det är något ni tycker det är lämpligt att skämta om, så kanske detaljerna ska bli rätt.

Och mitt svar:

Hej Joel, Erik här.Jag kände inte till hela historien när vi gjorde avsnittet. Och jag får bara be så mycket om ursäkt för detta. Det var rätt osmidigt sagt av mig, så det jag kan bara beklaga. Tänkte ärligt talat inte så mycket på det hela när jag svarade, vilket jag nog borde ha gjort. Tack för din kommentar.//Erik

Här är transkriptionen av avsnittet

Mattias Jadesköld (00:08.686)
Idag ska vi prata om en hacker grupp som inte är lika känd som Anonymous kanske, men som har skakat om regeringar, militärer och stora företag i hela Latinamerika. Gruppen kallas för Guacamaya.

Erik Zalitis (00:21.102)
Det är inte en vanlig cyberkriminell grupp som jagar pengar via ransomware eller säljer data på darknet. Guacamaya ser sig snarare som digitala revolutionärer. De hackar militärer, läcker hemliga dokument och säger sig kämpa mot korruption, miljöförstöring och amerikanskt inflytande i Sydamerika.

Mattias Jadesköld (00:43.278)
Men för att förstå varför Guacamaya finns måste man också förstå den långa och ganska mörka historien mellan USA och Latinamerika. Missa jag i operationer, militärkupper, kalla kriget och ekonomiska intressen. För dagens cykbelkonflikter går ju oftast hand i hand med gamla geopolitiska konflikter. Välkomna till IT-säkerhetspodden, jag i vanlig ordning Mattias Jadesköld och han som nyss pratade var ju Erik Zalitis.

Erik Zalitis (01:10.158)
Och här är vi igen. är måndag när vi spelar in det här så att vi har varit lite upptagen i helgen. Hur är läget med dig?

Mattias Jadesköld (01:18.51)
Det är bra, det är måndag här också faktiskt.

Erik Zalitis (01:22.19)
Ja, just det. Ja, men vi kommer inte riktigt på vad vi ska säga här. Vad är det som händer? Efter alla de svar så står vi där utan mål i munnen.

Mattias Jadesköld (01:26.574)
Just de.

Mattias Jadesköld (01:35.342)
Ja, precis. Hur är läget med dig?

Erik Zalitis (01:38.542)
Det är bra. Jag har jobbat lite med småsaker och sånt där. Jag ska försöka göra klart lite rapporter till imorgon. Annars har jag en ganska lugn helg. Programmerat lite smågrejer, fixat lite allt möjligt.

Mattias Jadesköld (01:52.398)
Jaja, då är vi i alla fall på banan. Det är en kort vecka den här veckan.

Erik Zalitis (01:59.662)
Ja just det, det är väl fredag vi leder, det inte så?

Mattias Jadesköld (02:03.694)
Är det torsdag? Då är det såna här… Krister Himmelförd.

Erik Zalitis (02:07.182)
Ja just det, var ju det han var. Han tyckte det var kul att åka upp till farsan.

Mattias Jadesköld (02:12.91)
Men var det inte, skulle det inte bara ta tre dagar innan han flög tillsammans mot uppståg och flyttat himlen eller hur var det där nu egentligen? Det är mer än tre dagar.

Erik Zalitis (02:18.606)
Det var en till…

Ja, jag vet inte. Jag inte jättebra på den här kristna mytologin eller vad ska jag säga, religionen. Det jag har förstått är att tre dagar efter att han dog så återuppstod han. Sedan när man drog till Gud eller inte, det är en annan sak. Det får du frågan om med ytterkoll.

Mattias Jadesköld (02:36.398)
Jo, men det har ju rätt. Han hängde runt lite. Han visade sig hos sina lärjungar och så hängde Jesus runt där med dem ett tag och sånt där. Och sen bestämde han sig för att nu drar jag. Gå ut och sprid mitt budskap runtom i världen, han till sina lärjungar och de som… är därför den här… Kristendomen är en sån här evangelistisk religion, säger man, att man ska sprida budskapet.

Erik Zalitis (03:03.342)
Ja, men det är väl förstått och även om man nu inte skulle vara religiös av sig så får man en gratis ledig dag att det väl inga klagar på.

Mattias Jadesköld (03:12.494)
Exakt, är ju trevligt. Och då brukar det ju vara sådana här i Sverige också lite klämdagar liksom. man ledig en dag så ska man ändå börja helgen och tänka så här men vi slänger in en klämdagar, det tycker jag är lite… Jag tycker det är ofta sådana här klämdagar och sådana här saker, halvdagar och grejer. Det brukar jag tänka på typ i USA och sånt där. De skulle nog tycka att var ganska roligt med alla i Sverige. Så today we have a squeeze day, liksom bara… Vi var lediga igår och vi ska vara lediga imorgon så kan vi lyckas vara lediga idag också.

Erik Zalitis (03:41.806)
Ja eller hör, men det ganska typiskt skandinaviskt. Men om man tänker på USA, där är de ju nästan aldrig lediga. De har ju väldigt lite, de har ingen lagstarkad semester heller för den delen. Och dessutom finns det, om vi ska ta ord, sådana amerikanska ord som after work. Det förstår inte amerikanerna vad vi menar för det är ett svenskt påhitt som bara råkar ha ett amerikanskt eller ett engelskt namn. De gör inte det.

Mattias Jadesköld (04:04.046)
Mm, precis.

Nej, de kanske ändå går och tar någon bil efter jobbet.

Erik Zalitis (04:11.566)
Det kan jag tänka mig, men vi här i Sverige är ju självklart man tar en after work.

Mattias Jadesköld (04:16.558)
Ja, precis. väl ha konceptet, ja. Namnet, begreppet. Du, vi håller ju oss kvar i USA och såna här saker, men vi tar oss lite söderut till Sydamerika eller Latinamerika och ska ta oss en titt på den här aktivistergruppen Guacamea.

Nej, inte riktigt. Du tycker ju på den här avokaderröran som är ganska känd här på fredagsmyset. Men guacamaya är ju sådana här färglådpapigoja. Den här klassiska papigojan som man googlar på. Ja, precis. Så klassisk papigoja som man tänker att den ska se ut så där. Lite röd och blå och massa färglåd. Fin. Fin fågel.

Erik Zalitis (04:47.47)
Alla de som inte har…

Erik Zalitis (04:57.006)
Ja.

Mattias Jadesköld (04:58.798)
Men det är inte ordonologipodden vi precis har slämjat, så vi ska egentligen inte prata om fågel utan om haktivistgruppen. Vad är egentligen haktivism?

Erik Zalitis (05:09.646)
Ja, det har vi ju pratat om tidigare och det handlar om någon som hackar för aktivistiska syften. Det handlar om att protestera eller bevisa att någon organisation är ond, dum och dålig. Eller för att helt enkelt göra någon form av statement, politiskt eller annorlunda. Så pengar är ofta inte grejen där. Det inte det att de försöker att göra saker bara för att tjäna pengar. Det kan vara mycket väl att, ja, förr tiden så sjög man protestsonger, nu hackar man saker.

Mattias Jadesköld (05:38.798)
Just det. Men ni vet sådana här som har limmat fast sig på motorvägen och sådana här saker. Det är samma typ, fast här gör man då digital variant av det.

Erik Zalitis (05:47.758)
Jag vet inte, är svårt att säga. Haktivism kan ju vara upprop och lojalitet mellan olika länder och sådana saker. Det är mer aktivism. Men när det väl kommer till ordet haktivism, då ingår att hacka. För det hör du på ordet. Och det som skulle säga att limma fast på vägen…

Det är väl en denial of service mot samhället, men en aktivistaktivitet är alltid att du attackerar nätverk, datorer, serverar webbsidor, du läcker data, du tar ner sajter, du gör olika saker.

Mattias Jadesköld (06:21.038)
Mm.

Ja men det var bra jämförelse att man är i Dynos service. Man ser ju klimmar fast och blir i stora kör på motorvägarna. Så man skulle kunna jämföra sig med en typen IP tunnel.

Erik Zalitis (06:35.086)
Gästa precis.

Mattias Jadesköld (06:37.614)
Men vad gör det unikt med klassisk ransomware och cyberkriminella grupper mot hacktivism?

Erik Zalitis (06:45.742)
Jag vet inte, är unikt just det för att det finns inte ett nödvändigtvis ett sätt att tjäna pengar på skulle jag säga. Medan däremot när du attackerar för att lägga ransomware då är det ju organiserad brottslighet va.

Och det det vanligaste. Hackar är idag ute efter att på något sätt tjäna pengar, läcka information, ta reda på hemligheter. Det är nästan lite spion och underrättelseverksamheter. Medan aktivisterna kan vara vem som helst. Och en del underrättelse-tjänstarbete maskerar sig som om de vore aktivism. Så det kan vara väldigt svårt att se, är egentligen syftet? Du kan påstå en sak, men du kan mena någonting annat.

Mattias Jadesköld (07:24.558)
Mm, just det. Anonymous som vi nämnde i inledningen då, har de typ så att de postar sig någonting och så menar

Erik Zalitis (07:36.526)
tror inte. Jag vet att det fanns folk som har utgett sig för att vara Anonymous men har haft andra syften. Men det är också lite oklart för vem är Anonymous? Det hörs ju på namnet då men anonyma liksom. Så det kan ju vara vem som helst för vilken som helst anledning. Så vi kan bara titta på mönstren. Om vi tittar på de här gamla klassiska Anonymous-attackerna så verkar ju inte de vara styrda av pengar. Utan det är ju någon form protest. Men det betyder ju inte att allting som görs är en organisation som vem som helst kan utge sig för att vara.

måste vara aktivism.

Mattias Jadesköld (08:07.95)
Nej, förstår du. Och om vi skulle landa lite i begreppet av hacktivism och till exempel visselblåsare som Snowden till exempel. Hur hänger det ihop eller inte hänger ihop?

Erik Zalitis (08:19.15)
Jag vet inte, tror att det här har vi definierat ett ord och så försöker vi fylla ordet mening. Är Snowden en hacktivist? Jag tror att det är nog närmaste du kan komma. Jag är inte hundrad på att han gjorde det för att göra någon form av protest utan det var mer för att han tyckte att det här måste fram, det här måste visas. Det är lite oklart. Jag skulle säga ja, det sorterar nog under hacktivism. Men det är inte det du tänker på att hacka in och läcka dokument från underorganisation. Eller det kanske är det, jag vet inte.

Jag säger att det är e-aktivism, men det inte 100.

Mattias Jadesköld (08:51.214)
Man brukar kalla det för visselblåsare men då kan man ju säga att visselblåsning idag är liksom under en slags underkategori under hacktivism idag kanske då.

Erik Zalitis (08:59.278)
Ja, kanske. Man får se det på det sättet. Men återigen, det beror på vad man definierar ord som.

Mattias Jadesköld (09:05.07)
Hmm.

Någon form av förändring i minut efter i alla fall.

Erik Zalitis (09:10.958)
Ja, precis. Mycket av aktivism är att bevisa att någon har gjort något fel eller någon utgör något som är omoraliskt. Det handlar om att avslöja saker och ting. Så det ligger ganska mycket i det.

Mattias Jadesköld (09:27.534)
Ja, men vi tar också lite närmare tid på de guacamayas. Och då döpte de upp för första gången 2022, så det är en ganska ny gruppering. Ungefär fyra år sedan när vi spelade in det här. Det finns ingen tydlig ledare eller offentlig struktur eller något sånt där. Det är liksom en decentraliserad grupp av hacktivister. Det är vanligt i sån här hacktivism att det är lite ostrukturer.

Ostrukturer.

Erik Zalitis (09:57.902)
Det är min tolkning. Det är svårt att säga någonting generellt för allting. Men ja, de har en tendens att kännas lite grann som sådana här grupper som bildas och splittras och samarbetar och motarbetar ungefär lite grann som politiska vänstern var på 70-talet. Det var hur många grupper som helst och alla bestod i ungefär samma typer av personer i olika skjateringar. Så det är någon sådant känslig affåra. Men det är svårt att säga.

Mattias Jadesköld (10:25.038)
Det Klan eller vad heter den? Tidningen eller vad heter den?

Erik Zalitis (10:27.598)
Ja, det har funnits i dag 12.

Mattias Jadesköld (10:30.67)
Ja, men det någon sån här känd vänster tidning som jag tror inte… Det var ett attentat mot den uppe i Norrland.

Erik Zalitis (10:36.206)
Ja, var party hela dagen. Det var intressant.

Mattias Jadesköld (10:42.222)
Ja, Ja, precis. Det var så många falanger i den där vänster och folk som stödde röda kamerorna i Cambodia och allt möjligt. Hur som helst, tar oss till vidare till Sydamerika och att de är ideologin här, guacamayas, anti-imperialism och det är väl egentligen att man är emot USA, eller? Vad kan man säga?

Erik Zalitis (10:57.294)
Mm.

Erik Zalitis (11:09.486)
I de flesta fall så är det precis det det betyder men jag skulle ju säga att sovjetunionen var ju ett imperium i sig. som jag tolkar så säger man anti-imperialism ser allt i USA.

Mattias Jadesköld (11:22.414)
tänker så är Storbritannien också men kanske inte så mycket nu för tiden längre.

Erik Zalitis (11:25.902)
Nej, Imperiet i Storbritannien började ju totalt falla sönder i mitten av 1900-talet så de är inte riktigt samma sak. Jag tror till exempel både Kanada och Australien är ganska coola med att vara en bit av the commonwealth. Det var inte riktigt så i Indien om du kommer ihåg.

Mattias Jadesköld (11:42.318)
Nej, så de har samma. De har fortfarande samma drottning. De har fortfarande Storbritanniens drottning. I Kanada.

Erik Zalitis (11:46.926)
Fast hon drottningen är ju borta. Nu är det ju.

Mattias Jadesköld (11:51.534)
Kung. just det. El Rey som de kanske skulle ha sagt i Spanien. Nej, i Sydamerika. Jo, de har gjort lite olika, vi ska gå in lite mer attacker som de har gjort mot gruvbolag och militärregimer och sådana här saker och korruption. De ser sig själva som en slags försvarare till ursprungsbefolkningarna, miljöaktivister. Så därför är det typiska mål, just militär, polis och sådana där saker också.

Erik Zalitis (11:57.678)
Yes.

Mattias Jadesköld (12:20.078)
De jobbar med dataintrång, läckor av e-post, de publicerar känslig dokument. De håller på med lite sabotage och sådana här saker. Jag tänker att vi ska ta kanske den… Då förstår vi lite vad guacamaya är för någonting. Ska vi försöka ta en…

Första att kända tacken som gjorde.

Erik Zalitis (12:52.142)
Ja, eller hur?

Mattias Jadesköld (12:53.87)
Det är för någonsin en intrång mot Mexikos försvarsreportement. Det var en av de mest uppmärksammade fallen då de stald hundratusentals dokument från Secretaria de la Defensa Nacional. man kanske skulle säga. Då avslöjde de hur militären övervakade civila och hälsoproblemen hos presidenten.

Det fanns kopplingar mellan militärer och organiserat brottslighet och sådana saker.

Erik Zalitis (13:24.462)
Ja, det här är ju intressant för att om vi tittar på hur diskussionen gick på 00-talet efter det här med terroristdåden, World Trade Center, så var ju diskussionen att vi måste tillåta mer övervakning, annars kan vi inte vara säkra mot terrorister. Men det stora problemet är vilken myndighet eller vilken stat kan du lita på? USA, Mexiko, Ryssland, Kina. Hur är det med Sverige? Ju mer övervakning du har,

desto värre saker kan hända. De här avslöjanden, och då ska du ju veta att Mexiko är en demokrati. Det ingen diktatur. Så de här kopplingarna är ganska allvarliga och visar att även demokratier har saker som gör att det kanske inte är jättebra att din stat, din myndighet vet allting om alla. Det tycker jag är vad jag har som takeaway från det här. Att de visar det ganska klart. Det fanns en hel del saker som Mexikos

Regeringen borde hålla på med.

Mattias Jadesköld (14:23.054)
Just det. Med hjälp av de här intrången så lyckades de se koppling mellan statens militär och att det finns koppling till organiserad brottslighet. ganska allvarligt. När man pratar om det här med och med övervakning så är det naturligtvis tvärtom att är myndigheterna och staten som ska övervaka oss medborgare. Men här är tvärtom att man lyckas få ut. Vad tycker du om sån här aktivism? det

Erik Zalitis (14:36.046)
Det stort.

Mattias Jadesköld (14:52.59)
Vad är det för någonting? Är black hat, grey hat eller white hat egentligen?

Erik Zalitis (14:56.27)
Det är black hat, ingenting av de sakerna. För det har egentligen inte att göra med om det kan ses som moraliskt ur någon form av dygdighetssympunkt. Utan mer en fråga om vad gör du? det lagligt? Och det är snarare om det är etiskt. Det är jag talar. För lagar gäller när man pratar om etisk hackning. Så därför absolut svart hat. Sen kan man säga att det var en bra sak de gjorde, men det en helt annan diskussion.

Mattias Jadesköld (15:21.774)
Just det. Sen en annan sak som de gjorde också, en annan stor läckare, de angrep gruvindustrin också. De riktades mot internationella gruvbolag i Chile, Colombia, Guatemala. Det här var för att visa att de här internationella gruvbolagen, hur de påverkade miljön och även exploaterade lokalbefolkningens marker och sånt där.

Det är samma sak där, det är black hat men är gott syfte.

Erik Zalitis (15:57.998)
Ja, precis. Det kommer tillbaka till vår diskussion om det här vi snackade om, dygdighetsetiska hanteringar av olika typer av attacker. Kan vi säga att det ändå har gått för att det känns som att vi gjorde någonting som var moraliskt försvarbart? Förmodligen. Det är nog så de såg det liksom. Men det är också väldigt mycket, alla håller inte med om det. Alla har inte samma idé om vad som är moral och dygdighet.

Det ska man vara medveten om innan man säger att de var så onda och dumma och dåliga. Så det var bara bra att de släppte ut informationen. Det inte uppenbart för alla att det är så.

Mattias Jadesköld (16:30.03)
Nej, och man kan ju tycka att det är lite svart-vitt. Att påvisa till exempel att militären har koppling till grov-orgresserad brottsled. Det är bra att man kan upptäcka en sån sak.

Men det kan ju finnas liksom områden där linjen är mer hårfin.

Erik Zalitis (16:52.334)
Ja, och det här snackade vi om i aktivismepisoden att en av de saker jag kommenterade på som jag tycker är problematiska det är när de här aktivisterna gör saker som de tycker är rätt om men som kanske du inte håller med om eller det får konsekvenser att det läcker information om folk som faktiskt inte har gjort någonting men råkar ha jobbat i myndigheterna. Det inte uppenbart att det är utan problem.

Mattias Jadesköld (17:16.846)
Ja, precis. Och har man en speciell agenda, som just i här fallet, på pappret kan det låta väldigt internationella gruvbolag som skölger, som skapar miljöförstöring och exploaterar lokalbefolkningen i de här fattigländerna, då låter det som att gruvbolagen är onda. Men det kan ju finnas ett annat narrativ i den storyn, det vill säga att gruvbolagen kanske har gjort kompensationer, både för miljön och för lokalbefolkningen. Det vet man ju inte då.

Erik Zalitis (17:47.214)
Den stora frågan egentligen är att blir inte det här ganska svartvitt? I min värld så har de lyckats visa de här sakerna som vi pratar om. Då ser jag väl ändå att det kanske var värt det. Det som jag personligen säger det. Jag kan se dygden i att faktiskt säga till när det händer ojämtligheter. Däremot så är narrativet väldigt väldigt styrt till att ja, de här företagen var dumma onda och

de förtjänar vad de hade. Jag använder ofta det för att motivera en viss typ av aktivitet. Då vill jag fråga de här aktivisterna, var de själva så moraliskt uppstående? Jag tror inte att det var något problem, men det finns ju en del när de har gjort sådana här saker, då har det visat sig att det här var bara påhitt. Det här var någonting som berodde på att någon annan nation ville ha kontroll. Man måste vara försiktig med att bara anta.

att de är goda människor som försöker göra gott. Jag tror måste se det mer rationellt och mer i olika perspektiv på något vis.

Mattias Jadesköld (18:50.382)
För så är det ju oftast med såna här stora komplexa frågor att det inte är oftast ett enkelt svar på det.

Erik Zalitis (18:57.006)
Nej, man vill säga att inte är ens hela två bråkar. Och det säger jag inte för att jag vill ta ifrån någon form av hedra ära, utan mer en känsla av att man måste försöka se det hela på ett mer brett perspektiv. Det här kallas ju ofta för the Dunham-Kruger problem.

Och det är väl det här med att du tror att du vet allting innan du vet väldigt lite. Ju mer du sätter dig in i bakgrundshistorien, hur myndigheter fungerar, hur folket har blivit förtryckta, om det är en demokrati eller inte, desto mer blir det en nyanserad bild. Och sådana här typer av aktivistgrupper, bygger på enkla narrativ. Man försöker inte förstå. Man försöker bara säga vad som är gott och ont och agerar därefter.

Mattias Jadesköld (19:32.398)
Mm.

Mattias Jadesköld (19:39.15)
Mm, just det. Precis. Och sen gjorde de också… De har också läckt militärinformation från både Chile, Colombia, Peru och El Salvador. Och där kunde man liksom visa att det fanns liksom övervakningsapparater, intern korruption och samarbete med andra utländska aktörer och såna här saker. Det är lite samma sak där ju egentligen. Eller hur, Erik?

Erik Zalitis (20:04.622)
Ja, ja, men det är ju samma effekt liksom. Och jag tycker väl egentligen historiskt sett så är det intressant att säga att det finns enormt mycket historia av förtryck. Det gör det ju hela världen. Mänsklighetens historia är skriven med blod, tyvärr, vad säger du? Men Sydamerika har varit väldigt drabbade under 1900-talet på grund av att sovjet och USA har väldigt mycket delat upp världen mellan sig. Och Sydamerika hade väldigt stor påverkan av USA och vad de gjorde för så.

Mm. Och det är det.

Mattias Jadesköld (20:38.478)
Bra inspel för vi tar och tar igenom det stycket lite USAs långa konflikt med latinamerika. Det började sig på en Monroe doktrin än vad är det för någonting?

Erik Zalitis (20:51.95)
Ja, den var väl 1800-talet när president Monroe helt enkelt sa att allting som händer i USA det hör till oss. Med den sa man i princip att de europeiska staterna har ingenting att skaffa med att påverka hur vi driver vårt land. Och sen sa man också att vi inte ska påverka dem tillbaka. Vilket var en form av att man sa att USAs business är vår och vi lägger oss inte i Europas business.

Mattias Jadesköld (21:20.334)
Hmm?

Erik Zalitis (21:21.23)
Det här var ju naturligtvis förhandlingsbart. Det såg vi flera gånger att man bröt mot och till sist med första och andra världskriget så följde det här i samman ganska uppenbart varför.

Mattias Jadesköld (21:31.79)
Men det var ju långt senare.

Erik Zalitis (21:33.646)
Det var långt senare, men det här har ju väldigt långa linjer in i historien.

Mattias Jadesköld (21:40.302)
Men när man gjorde den här monoroliga dock tiden också såg man att USA på något sätt, och det här som du pratade om att man delar in världen på något sätt, att Latinamerika liksom blev liksom USAs intresse svär på något sätt.

Erik Zalitis (21:50.99)
Ja, menar, Sovjet var ju väldigt aktivt i Afrika till exempel. att det är så här, ja de stora aktörerna delar in världen i segment, i delar i intressesfären som du säger då. Och Sydamerika har ju varit väldigt, väldigt påverkat av socialistiska perspektiv och det såg vi till exempel på 80-talet, det som kommer bli Iran-Kontras affären.

När Reagan tyckte att det var en bra idé att börja intervenera så berodde det på att sovjet försökte få till en sovjetstyrd diktatur. Det är de stora nationerna som väldigt mycket påverkar varandra och försöker styra sig i en del av världen. Båda har ju den här känslan åt den andra sidan. De ska inte ta över.

Då blir det så att man ritar upp linjer på en karta med en kniv.

Mattias Jadesköld (22:49.71)
Ja, men det sovjetiska tänker med kommunismen, sprödes ju till Kuba och man försökte ju flera länder också.

Erik Zalitis (23:01.422)
Ja det är intressant att det är det gör nu har Cuba till exempel under Batista innan. heter det Che Guevara och Fidel Castro kom till så var ju väldigt mycket en amerikansk intresse svär. Amerikanerna styr där och det var ju inte en demokrati om man säger så. Frågan är hade de det värre innan eller efter det lämna till någon mer politisk diskussion. Men det var inte frågan om att de tog över en demokrati exakt.

Det betyder att kubanerna inte vetat någon tid av lycka och välgång överhuvudtaget. Sedan vilket som var det värre problemet, kan inte debattera. Men det det som har satt historien, det det som jag tror den här gruppen litegrann reagerar på.

Mattias Jadesköld (23:36.654)
Hejsta!

Mattias Jadesköld (23:43.406)
Mm. En cool story där med Che Guevara, det brukar jag ofta tänka på. Jag tycker om lite lyxklockor, finns det ju Rolex naturligtvis. Det behöver inte nån närmare introduktion. Men då finns det ett Rolex-modell som är så där lite gul. Jag kommer inte ihåg vilken modell är. Det en Submariner som har en lite gulaktig bakgrund och lite gula och bruna. Väldigt snygg design.

Den kostar ju typ nu kanske liksom 200 000 eller någonting. Men en son hade Che Guevara på sig, han lämnade Kuba sen och gick ut och fortsatte revolutioner runt om i Sydamerika. En son hade han på sig när han kom i en väpnad konflikt mot CIA och blev skjuten och dog. Och då tog ju han CIA-ledaren den där klockan från Che Guevara i hann. Och vad den nu är, jag vet inte om han har den i stegna skåpen där,

Men den klockan nog så… Tänk att stållaren bakom den. Den är ganska värdefull tror jag.

Erik Zalitis (24:46.478)
Ja, jag tror det. Jag tycker det är lite roligt utan att bli allt för politiskt. Men vad ska en ledare av folket som talar om att alla ska vara lika värda, vad ska han ha en Rolex till om ingen annan? i Kuba befolkningen har en. Jag tycker det är en skenhelighet som vi ändå måste notera.

Mattias Jadesköld (25:06.83)
Ja, precis så. Castro hade ju två Rolex, han brukar ha på varje arm till och

Erik Zalitis (25:12.974)
Det är såhär

Mattias Jadesköld (25:17.87)
Ja, i alla fall. Men USA har varit mycket in där ibland, även i Chile, 70-talet där, när man gjorde militärkupp. Och även… Ja, men det har varit en hel del som varit inne och röjt runt där helt enkelt.

Erik Zalitis (25:36.334)
Nåååå

Mattias Jadesköld (25:39.47)
Så det finns ju långvaror, man har väl kanske en liten skepsism mot USA, generellt i Sydamerika.

Erik Zalitis (25:47.278)
Ja, av de anledningar vi har förklarat. Så det sätter lite grann bakgrunden till hur det här började. Varför den här aktivistgruppen förmodligen agerade.

Mattias Jadesköld (25:57.998)
Precis. var inte nyligen sedan som USA valde att gå in och hämta Maduro och Ecuador. Sen satte de i New York. Vänta, vad det så jävla var det? Var han kvar i Fängelse i New York eller?

Erik Zalitis (26:09.614)
Tv-allas i cirkulärt.

Erik Zalitis (26:15.758)
Ingen aning. Han är nog bortglömd i det här laget. Vi har mycket andra aktiviteter på gång.

Mattias Jadesköld (26:23.822)
Ja, det är nyheter varje dag. Okej, vi tar väl lite och tycker jag funderar lite vidare här. Superaktivism som en slags modern motståndsrörelse här. Om man jämför det här med liksom vänstret eller 90-talets tidigare griller och sådana här saker så använder ju guacamaya information som liksom istället för vapen och dataintrång, istället för sabotage.

Vad så rolig är den metoden?

Erik Zalitis (26:55.47)
Det är modernt. Det handlar ju, som jag ser det, om all typ av aktivism, all typ av hackande. Vad det än har för anledningar. Det är ett vapenslag. Det är någonting man gör som används precis som det vapen det är. Det är ingen lek på något vis. Och när man det på det sättet så är det fullkomligen logiskt. Det är en otroligt kraftfull typ av attack som kan ge väldigt mycket. Och den är också väldigt bra som asymmetrisk krigsföring.

Om ena sidan har en massa tanks och massor med soldater och flygplan och bomber och hela paketet och du har en dator, du kan fortfarande vinna. Det är det som är så fascinerande. Det därför det kallas assimetriskt krigsföring. Man spelar inte på samma villkor. Och Sun Tzu sa någonting om att om jag inte har någon form när jag slår till, du vet inte vem jag är, var jag är eller hur jag står till. Ja, då kan du inte försvara dig ordentligt.

Mattias Jadesköld (27:41.646)
Nej, just det.

Mattias Jadesköld (27:53.006)
Nej.

Erik Zalitis (27:53.742)
Det är precis det vi ser här.

Mattias Jadesköld (27:56.302)
Ja, just det. En annan typ av krigsföring. Ja, men det lite så som också ser nu i konflikter mellan USA och Iran där USA börjar med bomber och granater och Iran svarar med att stoppa oljetransporter. Det är ett ganska kraftfullt sätt att få slut på bomberna istället för försöka bomba tillbaka den här enorma.

Erik Zalitis (28:17.358)
Det är också den här grejen att du slår till med din armés styrka. Om din armé är stor så har du en styrka i det. Om din armé är liten men har någon form av specialisering så är det din styrka. egentligen, det kanske inte var en armé men det var ett militärt drag att stänga sönder.

Mattias Jadesköld (28:35.054)
Ja, guacamaya då. vi tar likheter, vi nämnde förut, likheter med WikiLeaks. Vad skulle vi säga för likheter där?

Erik Zalitis (28:43.566)
Ja, ganska mycket var Wikileaks ett försök att göra en plats där du kunde läcka data. Det här är inte så mycket Wikileaks som någonting som hade kunnat platsa på Wikileaks när den fortfarande var relevant. Wikileaks var ju sätt att samla grejerna. Det här är en av attackerna då.

Mattias Jadesköld (29:03.182)
Just det, WikiLeaks i sig hade ingen riktig narrativ kan man säga, för att använda samma brep igen. De hade ingen ståndpunkt utan att ha menat utminnformationen.

Erik Zalitis (29:17.166)
Det är min tolkning av dem. Om du går dit idag så inte så mycket som händer där. det är liksom en av de första stora grejerna de hade var ju det som kallas collateral murder från Iran. Irankriget med USA. Men de har även läckt information om oligarker och polisutredningar. De har väldigt mycket allting ska ut. Vilket innebär att en del av de här sakerna är ganska vidriga. har liksom ingen någon form av moraliskt sätt att säga det här kanske inte ska läggas ut.

Så det är folk som är i utredningar, folk som blivit mörda och allting liksom. Allting ut liksom.

Mattias Jadesköld (29:54.19)
Det där skiljer sig lite på något sätt. Till viss del likhet och att man kanske vill avslöja stater och korruption. Men skillnaden är då kanske att man inte har någon politisk agenda. Det har ju guacamaya men det har kanske inte Wikileaks.

Erik Zalitis (30:11.854)
Det är en jättebra fråga, en ganska vanlig kritik mot Wikileaks var då att ja, ni styrde från Ryssland, för det Ryssland som gör det här. Och det sa de ju nej, var absolut inte, till och med skämtade bort det. Men det är fortfarande en fundering, kan det finnas en koppling? Även om kanske inte Ryssland styr Wikileaks, vilket är ärligt talet inte tror de gör. Så Ryssland är ju väldigt bra på att läcka information från USA. Så jag tror att Wikileaks fungerar som väldigt bra resurser för dem. Det är liksom…

Men så kan USA, Israel, Kina eller vilket land som helst också göra mot varandra.

Mattias Jadesköld (30:47.95)
Helt utan politisk agenda är inte Wikileaks då helt enkelt.

Erik Zalitis (30:53.806)
De försöker att det inte var det. jag tror att det som gör att det finns en politisk agenda kan bero på vilka det som faktiskt ser till att ge dem information. Snarare än att de själva skulle ha någon agenda. Men jag vet inte. Det får historien avgöra.

Mattias Jadesköld (31:08.654)
Ja, om vi tar likheter eller skillnader, Guacamaya och Edward Snowden.

Erik Zalitis (31:16.718)
Men det är samma sak. ser ingen större skillnad. Edward Snowd var vad du kallar en visselblasare. Medan Gokalmargjia gjorde det som en ren aktivism. Det är jag säger. Förmodligen kan man säkert sortera under samma sak men det inte uppenbart att det är. Jag säger det.

Mattias Jadesköld (31:34.35)
Om vi säger så här, tycker du att Guacamaya är de hjältare eller brottslingar?

Erik Zalitis (31:39.726)
Det var ju det vi sa. Uppenbarligen ser de bättre. Det de gör verkar vara bra. Men den stora frågan är har de gjort för mycket skada eller finns det något annat motivation bakom det än vad den vi vet? Det därför jag tycker haktivism kan göra bra saker men jag skulle aldrig lita på det. Jag skulle inte använda uttrycket hjältar. För det är i princip friskriver de från alla skador eller möjliga andra motivationer de kan ha.

Och jag vill inte göra den bedömningen. Det är en falsk dikotemi. vill säga, hjältar och skurkar. finns ingenting emellan.

Mattias Jadesköld (32:16.59)
Nej, och många frågor är säkert väldigt komplicerade om vi tar sådana här saker som gruvindustrin i Sydamerika. man kan göra det kanske enkelt för sig att sätta med stora, elaka företag som förstör miljön ungefär. Men det är oftast inte så enkelt.

Erik Zalitis (32:33.39)
Det finns en sanning till att de här företagen har gjort mycket onda saker. Det är dokumenterat. Däremot att bara se det på ett sätt är en helt annan grej. Det finns alltid en bättre förklaring på det. Men däremot finns det en enorm mejl av korruptionen i världen. Och Mexico har väldigt mycket br…

organiserad brottslighet som styr över korrupta politiker. I sak så tycker jag de har gjort rätt i att läcka ut det, men jag bara gillar inte det här god versus ond. Och så finns det inget sätt att diskutera det här på ett djupare plan.

Mattias Jadesköld (33:10.606)
Ja, det är bara att titta på vår, om vi tar tillbaka på det är gruvinstiden, det bara att tillbaka i Sverige, liksom ungefär som säga, det här har vi nu liknande liksom med samer och LKAB som gör anspråk på samma land och vill ha orkintressen i det. Det är inte heller en enkel fråga. Det inte så att de har ena god och den andra ond och så vidare.

Erik Zalitis (33:32.814)
Nej men det väldigt svårt att säga. Det beror ju väldigt mycket på den typen av anklag som du kommer med. Säger en väldig massa om vem du är. Vilket inte behöver vara någonting dåligt med. Men man ska vara medveten om att det alltid finns en avsändare till budskap. Och om du säger att samerna får skyddas själva eller om du säger att den svenska regeringen har mycket att svara inför. Så är det nog en del saker. Vem är du att komma med dom?

med de påstående. Vad är dina egna motivationer med det? Jag säger inte att budskapet är dåligt för att du är fel personen. Jag säger bara att vi får inte se budskapet nödvändigtvis som bortkopplat från personen.

Mattias Jadesköld (34:11.342)
Vi hoppar vidare lite och så tänker jag att vi tar lite IT-säkerhetstekniken på det här. Det kanske inte är så att man själv sitter på landets militärstrategi men om man till exempel är orolig att sin egen organisation ska läcka information. Vad kan man göra egentligen för förhindra att information läcker?

Erik Zalitis (34:34.926)
Jag skulle säga att det finns en väldigt enkel svar på den frågan. Måste allting sparas? Om du har känslig information, du vill nog säkert ha ett eget rött nätverk för dem och sådana saker. Det är en väldigt bra bit. Men du måste ändå fråga dig, måste allting sparas?

Mattias Jadesköld (34:52.909)
Mm.

Erik Zalitis (34:53.774)
Det är en grej som indisk, man bara antar att om någonting så har sagt så måste det automatiskt ner på pränt. Det är en icke-diskussion, det självklart vad som har dokumenterat och det kanske man måste, men första frågan måste ändå vara, ska vi spara här? Andra frågan är, ska vi ha ett segmenterat nätverk? Då menar jag inte nödvändigtvis ett nödvändigtigtigtigtigt segment, utan jag menar ett rött nätverk. Där vi sparar information så det finns ingen koppling till andra nätverk. Om jag kan koppla upp mig mot en organisations nätverk, varför ska jag kunna komma åt klassificerat?

material där vägen. Om jag kommer från internet så ska inte jag kunna komma åt saker och ting som är känsliga. Det tycker jag är en ganska viktig sak oavsett vad man har för en typ av design eller arkitektur eller lösning liksom.

Mattias Jadesköld (35:36.418)
Nej, just det. då heter det… Men också så är det här klassiska då att segmentering eller röda nätverk är hur man löser och sånt. Men vad som är skyddsvärd, det är läxa man måste göra först då egentligen. Men vad är min organisation som är värd för någon att läcka informationsmässigt och sen kan man titta på… När man har gjort den kartläggningen, då kan man börja titta på skyddet därifrån.

Erik Zalitis (36:01.358)
Jag tror det också. är det också en fråga om, man brukar prata om typ klassificering, men då antyder det det som kallas för MAC eller Mandatory Access Control. De flesta företag kör DAC eller Discretionary Access Control. Och då har du med dig filrättigheter på Windows Server eller på Linux Server där du säger att en ägare styr rättigheter för sin del av filservern och sen talar de om vilka som ska ha rättigheter. Och det är ju så det ser ut och där har du inget klassificering.

Där kan inte du avgöra känslighet för att Kalle kan ha en helt annan idén lisa om vad som borde vara känsligt.

Mattias Jadesköld (36:37.902)
Ja.

Erik Zalitis (36:38.862)
Det är också jättemycket…

Mattias Jadesköld (36:40.59)
Jag upplever också att det är svårt med klassificering också för de flesta medarbetare. Viss del är det någon informationssäkerhetsexpert inom Försvarsmakten. Kanske kan det här på sina fem fingrar. Men de tänker sig vanliga människor. Är det här intern information? det här hemligt? Är det här mycket känsligt? Då blir det lite godtyckligt vad man tycker om man ska spara ett dokument.

Erik Zalitis (37:07.022)
Ja, det där är svårt att lösa. Militären har det ju klart, men de är ju ganska stelbenta också. Ett företag kan inte ta en militär klassificeringsstruktur, därför att blir väldigt mycket att de förhindrar arbete. Ett typiskt företag är ofta projektbaserat och varje projekt behöver en ledare som styr vilka som har rättighet till projektet. Och där har du din DAC, din discretionary access control, för det är så, den är byggd. I en militär organisation så driver du mer…

Vem som har need to know och du också talar om vad du har för vilka klassificeringen du får läsa liksom. där har du problem om du ska skydda ditt data så måste du försöka göra det bästa du kan av det system du använder.

Mattias Jadesköld (37:42.894)
Nu är det så.

Mattias Jadesköld (37:51.598)
Mm.

Bra, men då tycker jag för den här veckan att vi lämnar Latinamerika eller Sydamerika och får jag landa till begreppen hacktivism tycker jag.

Erik Zalitis (38:05.678)
Ja.

Mattias Jadesköld (38:07.918)
Så ska vi säga så Erik.

Erik Zalitis (38:09.582)
Det gör vi, vi hörs om en vecka!

(Denna transkription är automatiskt genererad och kan innehålla felhörningar)

Länkar – Latinamerika

• Guacamaya (hacktivist group) – Wikipedia
• Monroe-doktrinen
• Vårt avsnitt om hacktivismens historia där vi talar om vad som är bra och dåligt med den

Felaktigheter

• Inget att rapportera denna gång. Kommentera gärna om ni inte håller med om hittar fel i något vi sagt.