Avsnittet: 332 – WordPress säkerhetsresa
Inspelat: 2026-07-02 (publicerat 2026-07-06)
Deltagare: Erik Zalitis och Mattias Jadesköld.

Medan du lyssnar – WordPress

Frågan är om den är säker nog att använda och svaret är: ja det är den, Men problemen finns dock och kan vara relativt stora. I detta avsnitt pratar vi om världens mest kända CMS (Content management system) och dess historia. Det startade som en så kallad fork av en tidigare, men övergiven produkt. Men när det blev populärt fick hackarna upp ögonen för produkten.

Vi ger dig allt du behöver veta om de största lyckade attackerna mot WordPress och servrarna som kör produkten. Den har följande huvudsakliga problem:

• Många inser inte hur de gör för att slå på den automatiska uppdateringen av kärnan.
• Tilläggen uppdateras inte automatiskt utan att detta ställs in, vilket kräver ett tillägg i sig (Easy Updates). (se kommentar nedan!)
• Tillägg som läggs ner, kommer inte få uppdateringar men finns kvar i systemen i åratal efter att installerats.

Så historien jag berättar: jag hade en kund som anlitade mig för ett pentest och hade ett till uppdrag vid sidan till mig. Det handlade om kundens hemsida, som körde WordPress. Serverns skadligkod-skydd (EDR) stoppade konstant en hackare som försökte ta sig in i servern via WordPress. Men detta var också det enda skyddet som hindrade attackeraren från att ta över systemet. Jag fick veta att de patchade sidan regelbundet och detta gällde öven tilläggen, Så vad var felet? Jo, jag insåg snabbt att ett övergivet tillägg hade en allvarlig säkerhetsbrist som inte någonsin hade fixats, eftersom tillägget inte längre utvecklades. När jag tog bort det, kunde attackeraren inte längre komma någonstans med sidan.

Lyssnar-kommentar

Det är aldrig roligt att ha fel, men det är man ju ibland ändå. Och här är en vettig kommentar om en av de saker jag påstod i podden. Jag säger att WordPress inte har stöd för uppdateringar av tilläggen utan kräver ett tillägg för det syftet. Det stämde när jag började med WordPress för ett antal år sedan, men det stämmer inte längre. Numera har produkten i sig stöd för dessa uppdateringar. Och ja, vi borde absolut ha kollat före vi påståd detta. Beklagar givetvis.

Så när blev detta sant? Svaret är att stöd för full patchning av kärnan kom med version  3.7, som kom ut oktober 2013. Dock kunde inte tilläggen uppdateras av WP förrän version 5.5 dök upp i augusti 2020. Tyvärr är inte allt perfekt i denna bästa av världar. Som förinställt värde uppdateras inte tillägg och teman. Detta måste slås på manuellt först. Och därför är min kritik trots allt inte helt obefogad. Problemet är att det ”långa-svansen”-argumentet fortfarande gäller. De som inte ändrar inställningarna eller ens uppdaterar till version 5,5 eller senare kommer lämnas ute i regnet. Detta är ett ganska allvarligt problem för alla produkter som finns tillgängliga från Internet. Och WordPress är inte ett undantag här.

Länkar – WordPress

• WordPress på Reddit om säkerhetsproblemen i WordPress kärna
• Kommentarer om hur automatisk uppdatering av tilläggen fungerar i och med version 5,5
• Vad som gäller just nu om uppdateringar av WordPress (från deras officiella sida)

Felaktigheter

Se ovan.

Inlägget #332 – WordPress säkerhetsresa dök först upp på IT-säkerhetspodden.

Avsnittet: 331 – AI, säkerheten och tre infallsvinklar
Inspelat: 2026-06-04 (publicerat 2026-06-07)
Deltagare: Erik Zalitis, Mattias Jadesköld och Emil Olofsson.
Detta avsnitt av IT-säkerhetspodden görs i samarbete med Integrity360, en ledande oberoende cybersäkerhets- och PCI-specialist. Integrity360 skyddar din verksamhet medan du får den att växa.

Medan du lyssnar – infallsvinklar

Alla pratar om AI och ingen här i säkerhetsvärlden känner sig särskilt bekvämt med alla frågor som finns om hur vi ska kunna vara säkra och känna oss trygga. I denna värld, har den förra cybersäkerhets-soldaten Emil Olofsson tagit sig till vår virtuella studio och berättar om sina tankar om just detta område.

Diskussionen kretsar ju ofta kring framtidsscenarier med avancerade autonoma attacker. Men i arbetet och de tester som säkerhetsföretaget Integrity360 har gjort skönjs en mer konkret utveckling här och nu: AI har framför allt sänkt tröskeln för angripare som tidigare saknat kompetens.

Phishing och social engineering har blivit betydligt mer trovärdiga, och mängden attacker har ökat snarare än blivit mer tekniskt sofistikerade. Det är intressanta infallsvinklar.

Samtidigt har man i praktiska experiment, exempelvis i CTF‑tävlingar, sett att AI klarar vissa grundläggande uppgifter men fortfarande har svårt med mer komplex problemlösning där mer kreativitet krävs. Människor behövs fortfarande för de avancerade angreppen.

Det är också viktigt att se de olika nyanserna:

• AI som hot, genom att stärka mängden och kvaliteten på enklare angrepp.
• AI som attackyta, där generativa modeller och nya gränssnitt skapar nya möjligheter till manipulation.
• AI som försvar, där tekniken samtidigt förbättrar detektering, analys och responsförmåga.

Vi pratar också om policies och varför dessa är nödvändiga. Tänk såhär: alla förväntar sig att kunna använda AI i sitt dagliga arbete. Men ska man få använda AI för allting eller ställa vilka frågor som helst. Svaret är att oreglerat användande av AI i sig kan ställa till med farliga situationer om de anställda inte har några restriktioner?

Länkar – infallsvinklar

• Integrity360

Felaktigheter

Inget att rapportera denna gång. Kommentera gärna om ni inte håller med om hittar fel i något vi sagt.

Inlägget #331 – AI, säkerheten och tre infallsvinklar dök först upp på IT-säkerhetspodden.

Avsnittet: #330 – Säker drift av kod samt utveckling med eller utan AI?
Inspelat: 2026-05-28 (publicerat 2026-06-01)
Deltagare: Erik Zalitis och Hannes Ullman

Medan du lyssnar – säker drift

Github har just nu svårt att hantera att ny kod väller in från mängder av programmerare i en mängd som aldrig tidigare skådats. Vad är det som händer? Hannes och jag funderar på om detta kan komma med problem och det verkar rimligt. Den självklara förklaringen är att det blivit populärt att Vibe-koda, vilket innebär att man låter en eller flera AI-agenter bygga koden åt en utan att inspektera den. Detta kan lätt ställa till med att säkerhetshål dyker upp och att det blir mycket vanligare med problem med stabiliteten hos många applikationer för en lång tid framöver. Säker kod är det inte.

Å andra sidan kan man inte undvika att diskutera att det inte är utan fördelar heller: det ger framtida, förbättrade AI-agenter möjligheter att rätta till alla felen och ineffektiviteten som dagens AI-agenter skapat när programmerare inte längre bryr sig om att förstå vad de skapar och åsamkar världen. Antingen det, eller så kommer framtida programmerare få en chans till att ta kungligt betalt för att städa upp efter denna era. Vi får se…

Är AI-stöd kodning ens bra? Hannes ser fördelar med det och det gör jag givetvis också. Personligen är min åsikt att den är bra för att lösa små, väldefinierade problem och kan även vara bra när man bygger prototyper för saker. Detta kan vi båda se utan problem.

Är säker drift något som lider av bugg-rapporter som rapporterats av AI-agenter?

Hannes Ullman: Så är det säkert. I krast sätt skulle jag kunna konsta säga– jag vet inom vår värld, vår cybersäkerhetsvärld– –att det finns reella problem som de här modellerna har hittat. Det kan tillskrivas bara just den här mytos– –men de stora modellerna är duktiga på att hitta sårbarheter. Man kan också titta på… –en sån temperaturmätare som jag tycker man kan använda. Om tittar på de stora open source-paketen– –och deras… ”Triagering” av möjliga sårbarheter som de ser. Jag tänker närmast på Curl– –som har en svensk koppling i Daniel Stenberg– –som är en av maintainers bakom det. Det ett otroligt brett verktyg som används egentligen. Det används väl i dag av miljarder.

Hannes Ullman: Inbyggt i precis allt. Han har varit ganska vokal själv med vad han tyckte om AI-rapporter. Han fick skicka det till sig där han kunde se att det var ganska mycket skräp.

Erik Zalitis: Exakt Duplikat, alla hittar samma icke-existerande sårbarhet.

Hannes Ullman: Exakt. Medan han nu säger att rapporterna och kvalitén på det de får in är relevanta och de hittar riktiga grejer. En annan sak som jag tror att de här modellerna när de både blir mer… När de blir större och när de har fått större kontextfönster eller minne är ju att de kan förstå hur de kan kedja sårbarheter för att uppnå… –där man kan gå genom flera sårbarheter i olika delar av ett system– –för att kunna ta fram en attackvektor som skulle kunna komma ganska långt in– –som inte alla har koll på. Det här hålet ger mig den initiala ingången. Sen kan jag gå på det här hålet som gör att jag får högre privilegier. På det här kan jag gå till det tredje hålet. Härifrån kan jag röra mig lateralt i systemet. Den typen av kedjeeffekter är inte alltid lika lätt för män. verkligheten tror jag eller för människan att komma på.

Vi pratar också om supply-side attacker och hur svårt att den kan vara att säker när man förlitar sig på andra lösningar. Detta gäller även när man använder säkerhetsskanners. Vi pratar om man-in-the-middle attack i detta sammanhang. Detta ställer till för säker drift.

Tiden mellan att en sårbarhet dyker upp och att den används är ett stort problem idag. Detta kräver snabb upptäckt och hantering, annars rinner tiden ut och då är det ett problem. Även med en säkerhetsskanner kan detta vara ett problem. Bara för att det såg bra ut för en vecka sedan, behöver det inte gör det just nu.

Claude Mythos kommer och förstör vår säkra kod – hur rädda ska vi vara?

Jag har diskuterat hur Claude Mythos kan tänkas ändra ekvationen, Kan det göra allt mycket farligare? Särskilt när den hittar okända sårbarheter på ett mycket enkelt och kraftfullt sätt? Ger det fördelar för hackarna?

Erik Zalitis: Min brorsa ringde mig för några månader, några veckor sedan. (…) Han sa så ja men nu om Claude Mythos kommer. (…) Vad ska vi tänka på våra maskiner, våra servrar, våra klienter? Även om vi patchar dem så kan de ta sig rakt in och börja vara oroliga. Och då kan få din poäng på det först.

Hannes Ullman: Först och främst tror jag att det är bra att man får upp den här typen av fråga ganska högt. Jag tror att man med historiska medel kan se att vi har haft stora attacker som har stört ut olika delar av samhället. Än så länge har vi varit relativt förskonade av de värsta typen, men de finns där. Det är bra att man inom verksamheter får upp den här frågan högre än vad man kanske haft tidigare. Ett kortfönster kvar att fixa saker och ting på är inte lika säkert. Det är inte så att det här verktyget kommer att göra nästa års deklaration helt svår och omöjlig att göra eller påverka och stänga ner stora delar av samhället bara för att nån får tillgång till mythos. tror jag faktiskt inte. Men det kommer ställas högre krav på följsamhet. mot de saker som sker i den här världen. Uppdatera ofta. Ha koll på vad man uppdaterar till.

Erik Zalitis: Ja, sen tänkte jag att det är intressant poäng men jag tänker, som jag resonerar om det var det här, det var jag sa till brorsan, ja, om vi antar att det här släpps fritt, vilket det väl till sist kommer att göras, då kommer alla få samma möjlighet att hacka som att försvara. Så vem vinner? Vad har vi mer av, hackare eller försvarare? Svaret är att har fler försvarare än mer attackerare. Det innebär att de som kan försvara kan bygga definitioner till EDR-erör, brandväggar, kan bygga filter som stoppar så fort en ny sårbarhet blir känd på något sätt så kan de stoppa den innan det patchen kommer. Vilket innebär att försvararsidan vinner. Håller du med eller tycker du något annat?

Hannes Ullman: I grund och botten tror jag ändå att den spaningen är den jag håller med om. Vi har också bättre verktyg att försvara oss med när vi får åtkomst tjänsterna. Jag tror att man kommer behöva jobba mycket med utbildning och fortsatt jobba med ett proaktivt försvarsarbete.

Länkar – säker drift

• SIG Securitys föreläsning om ämnet

Felaktigheter

Inget att rapportera denna gång. Kommentera gärna om ni inte håller med om hittar fel i något vi sagt.

Inlägget #330 – Säker drift av kod samt utveckling med eller utan AI? dök först upp på IT-säkerhetspodden.

Avsnittet: 329 – Skurkar och hjältar i tevespelen
Inspelat: 2026-05-25 (publicerat 2026-05-27)
Deltagare: Erik Zalitis och Mattias Jadesköld

Medan du lyssnar – tevespelen

Dataspelen imiterar ju verkligheten, så det finns givetvis hackare även i dem. Dessa kan lätt ses som allt från hjältar till skurkar och vad som helst däremellan. Från början var en hackare en person som kunde lösa svåra datorproblem på eleganta och inspirerade sätt. Inget ont uppsåt där inte! Men idag är det snarare något som handlar om att ta sig in i system. Och det är alltid mer spännande i datorspelens värld än vår egen.

• Idén kommer från en serie avsnitt Erik gjorde för sin andra på ”Flashback, tracks from the past”.
• Där gick han igen förlorade paradis och elaka skurkar i gamla dator spel.

Bakgrunden

Cyberpunk

• Många datorspel byggde på Cyberpunk-kulturen som blev populär på 80-talet.
• Denna fick sin identitet i bokserien ”Neuromancer”, skriven av William Gibson.

Cyberpunk-världen är en dystopi där stora företag kontrollerar världen. Neuromancer utforskar cyberrymden dit du kan koppla samman dina sinnen. AI:er som egentligen är AGI:er och levande, och en värld där hackaren är en rebell som vägrar att kontrolleras av makthavarna.

Såvitt jag minns övergick cyberpunk-ögonblicket snart till att dyrka hackerarketypen cyborgen. Det är en människa med datorförbättringar tillagda. Huvudpersonen i Neuromancer kunde ansluta till cyberrymden med sitt sinne från en bärbar dator som kallas en Cyberdeck. I System Shock 1 är du den typen av hacker, redo att slå till systemet. Detta var bakgrunden till många tevespel från den tiden.

Spelen

System shock 1

• Året är 2072 och du bor i det som en gång var USA.
• Du är en hacker som bryter sig in i Tri-Optimum Corporation och deras företagsnätverk.
• Men du kommer inte långt. Beväpnade personer stormar din lägenhet och du blir gripen.
• Transporten går sedan till en gruvstation i omloppsbana runt Saturnus.
• Detta är Citadel Station och det är där spelet börjar. På stationens kommandobrygga möter du Tri-Optimums VD Edward Diego.
• Han vet vad du gjorde, men erbjuder dig en riktigt bra deal.
• Ta bara bort de etiska begränsningarna från stationens inbyggda AI. Det skulle vara Shodan.
• I slutet av det här avsnittet kommer jag att fördjupa mig i frågan om Shodan är en levande varelse eller inte. Men tillbaka till historien.
• Herr Diego är nu nöjd med ditt arbete med att erbjuda dig ett hjärnimplantat av R-kvalitet.
• Detta är det mest eftertraktade implantatet för en hacker, eftersom du nu kan ansluta till nätverk med ditt sinne.
• Diego är glad och han kan nu ta bort komprometterande data från Shodan och rädda sig själv från en pågående utredning.
• Du hamnar i en läkande koma i 6 månader innan du kan använda ditt nya neurala implantat.
• Ett klassiskt tevespel.

Deus Ex

Spelet utspelar sig år 2052, i en dystopisk cyberpunk-framtid som är plågad av terroristhandlingar, ekonomisk ojämlikhet och en pest kallad Grå Döden. Spelarkaraktären, den cybernetiskt förstärkta JC Denton, är en antiterroristagent. Han blir inblandad i en kamp mellan flera fraktioner om kontroll över världen. Berättelsen är inspirerad av populära konspirationsteorier.

Återkommande handlings- och spelfunktioner i serien är ”förbättringar”, alltså ”artificiella organ” som antingen använder maskiner eller nanoteknik.

Dessa förbättringar sträcker sig från permanenta funktioner som radiolänkar till valfria förmågor inklusive osynlighet, hackingfunktioner och olika förbättringar för strid. Ett tevespel från årtusenskiftet.

Hacker – ett tevespel för din C64

Hacker är ett grafiskt äventyr. Det skapades av Activision och släpptes 1986. Det är gjort för att du ska kunna kastas in utan en aning om vad som händer eller vad du ska göra.

Detta är manualen till spelet:

”Andra datorspel har ofta långa instruktioner som förklarar hur spelet spelas. Hacker är inte som andra datorspel. Vi har berättat hur du laddar programmet. Allt annat är upp till dig. En riktig hacker skulle gå tillväga genom ”trial and error”.

Och det är så du spelar det här spelet. Det enda tipset vi ger dig är detta. Spela inte hacker som ett vanligt äventyr. Du kommer längre, snabbare om du bara provar saker istället för att försöka bestämma vad det nästa mest logiska steget skulle vara. Så börja hacka. ”

Så fort du kommer in i Magmas företagsnätverk har du en riktigt cool hårdvara att befalla. Det är en robot som kan ta sig genom underjordiska tunnlar till olika platser i världen. Denna robot kan nu samla in information från spioner som tror att du representerar företaget. Och sedan får du ett helt dokument med olagliga aktiviteter som du överlämnar till en myndighetsagent. Så domen? Jag älskar att spelet tvingar dig att experimentera, men det är mestadels hackerstil i andan. Det är mestadels en blandning av tekniskt kunnande och social ingenjörskonst, men det har verkligen rätt känsla. Ett riktigt bra tevespel.

Uplink – for the PC

Spelet släpptes 2001. Okej, jag har spelat alla spel jag pratar om här.

Du är en agent av den sorten som tar olika jobb, som kan vara att hacka ett nätverk som köparna vill att du ska göra för att det är deras fiender.

Det kan inkludera sabotage, att stjäla data, att läcka information, att fälla folk oavsett skuld, eller varför inte att tvätta pengar.

Gränssnittet är väldigt välgjort och det ser ut som, hur ska jag säga det, en alltför Hollywood-aktig Kali Linux. Ja, jag vet, Kali existerade inte på den tiden, men det är ett väldigt snyggt representerat grafiskt gränssnitt om jag får säga det så. Hela grejen förlorar lite realism genom att vara, du vet, så grafiskt.

Många hackverktyg är i verkligheten textbaserade och körs på att skriva i en konsol. Kanske är det hackerstil också. Du behöver verkligen bygga upp ditt rykte för att få lite pengar.

Men det faktum att du måste lära dig att dölja dina spår är fantastiskt i sig. Det gör att det känns så mycket mer verkligt. IP-adresserna är falska, de kan ofta se ut som 666.666. Ett tevespel från en nyare tid.

Paradroid – for C64, Amiga

• Du är en flygande maskin som innehåller en människohjärna och ska ta tillbaka ett rymskepp där robotarna gjort uppror.
• Du måste hacka en robot och ta över den för att kunna komma vidare.
• Avancerade robotar är svåra att ta över, men har förmågor att ta över ännu mer avancerade robotar.
• Dock förstörs en övertagen robot om du använder den för länge.
• Ett tevespel från 80-talet.

System shock 2

(Detta spel hoppade Mattias över, men jag nämner det ändå!)

Skeppsdatorn Xerxes är den artificiella intelligensen som svarar på frågan: ”Om den senaste AI:n vi byggde gick på ett mordiskt härjningståg, vore det inte bättre om vi gjorde nästa dum som en tegelsten? ”

System Shock 2 är spelet.

• Och Xerex blir givetvis hackad av de som tar över skeppet. Och det gjorde att det gick från en dålig försvarssituation till en total framgång för inkräktarna.
• Ni förstår, root-åtkomst är inte något man vill att skurkarna.
• Dum AI betyder försvarslös AI, så där.
• Spelet i sig har en väldigt cyberpunk-inställning till hacking som färdighet, men det är inte särskilt välgjort.
• Hacking-tropen i System Shock är inte särskilt trovärdig, men å andra sidan är ett spel som har telekinesis som sin huvudsakliga färdighet svårt att riktigt se på det sättet.
• Det är ett bra spel, men hackkänslan är inte så bra. Men att Xerxes är en komplett säkerhetslösning för Windows ME är något jag gillar.
• Ett tevespel som tyvärr blev mycket underskattat.

Fallout

• Fallout handlar inte direkt om hackare, men det finns förmågor som behövs för att kunna ta sig in i system.
• I Fallout 2, finns ”SkyNet” (Ja, den heter så!) som du kan ladda ner i en hjärna i en robot och ha som vapendragare.
• Hela plotten i Fallout New Vega: old world blues handlar om forskare som laddat upp sin hjärnor i robotar. Hackandet där är mer socialt manipulerande.

Vem är hjälten?

• En hackare som kämpar mot stora, onda organisationer.
• En soldat med cyberimplantat som jagar skurkar.
• En överlevare på en rymdbas, rymdskepp eller som kan ta sig in i hemliga anläggningar.

Ofta en ”outsider” eller en person som tillhör någon form av organisation.

Vem är skurken?

• En ledare för en organisation som måste bekämpas.
• En god person som blivit korrupt genom någon händelse och som nu är ond.
• En artificiell intelligens som tagit över.

Här är avsnittet från min andra podcast

Länkar – Tevespelen

• Flashback, tracks from the past

Felaktigheter

Inget att rapportera denna gång. Kommentera gärna om ni inte håller med om hittar fel i något vi sagt.

Inlägget #329 – Skurkar och hjältar i tevespelen dök först upp på IT-säkerhetspodden.

Avsnittet: #328 – Cyberkriget i Latinamerika
Inspelat: 2026-05-11 (publicerat 2026-05-12)
Deltagare: Erik Zalitis och Mattias Jadesköld

Lyssna på avsnittet – Latinamerika

Medan du lyssnar – Latinamerika

Så vi kommer in på ämnet världspolitik, vilket kan verkar märkligt för en IT-säkerhetspodd. Men vi måste förstå historien innan vi förstår händelseförloppet. Och Guacamaya sorterar under hacktivism utan tvivel. Detta gör att vi går igenom USAs Monroe-doktrin, Kalla kriget, USAs politik i Sydamerika och dessutom frågan om stora transnationella företags oetiska beteenden. Det mesta av detta är historisk, men det finns fortfarande en stor del av avsnittet som kan verka kontroversiellt till sin natur. Och det är frågan om Guacamaya ska ses som skurkar eller hjältar.

Ser man det ur ett hacker-perspektiv, är de absolut svarta hatten som är på. Men ser vi det ur ett dygdighetperspektiv får vi istället känslan av att de gjorde gott för världen genom att avslöja vad många oegentligheter i Mexiko och hur många Amerikanska företags förehavanden är mycket problematiska. Detta kan säkert leda till debatter i sig. Men den stora knäckfrågan är om man ska se Guacamaya som hjältar eller skurkar. Min åsikt är att det är en falsk dikotomi. Alltså ett tvinga på välja en av två möjliga svar. Men så enkelt är det inte alltid. Jag menar på att den stora problematiken med hacktivism är att den inte avslöjar avsändaren eller riktigt deras motiv. Det finns också alltid problemen med att stora dataläckage utsätter personer som inte direkt haft med oegentligheterna att göra.

Är det rättvist att prata om hjältar och skurkar i detta läge?

Jag försöker inte påstå att Guacamaya naturligtvis hade oärliga avsikter, utan rimligen hade en ärlig avsikt att avslöja oetiskt beteende. Men det ligger i sakens natur att hacktivister så gott som alltid är anonyma och det kan finnas syften bakom som då inte heller är kända. Jag noterar att Ryssland anklagades för att använda Wikileaks som en plattform för att attackera och läcka data från USA. Men detta är inte klargjort. Och det är en bit av problemet: det är svårt att veta vem som är avsändaren, vilket leder till spekulationer och osäkerhet.

Länkar – Latinamerika

• Guacamaya (hacktivist group) – Wikipedia
• Monroe-doktrinen
• Vårt avsnitt om hacktivismens historia där vi talar om vad som är bra och dåligt med den

Felaktigheter

• Inget att rapportera denna gång. Kommentera gärna om ni inte håller med om hittar fel i något vi sagt.

Inlägget #328 – Cyberkriget i Latinamerika dök först upp på IT-säkerhetspodden.

Avsnittet: 327 – Y2K problem – Milleniumbuggen
Inspelat: 2026-05-04 (publicerat 2026-05-05)
Deltagare: Erik Zalitis och Mattias Jadesköld

Lyssna på avsnittet – Milleniumbuggen

Medan du lyssnar – Milleniumbuggen

Medan andra blickar framåt, tar vi er med er på den helt vansinniga historien om Y2K eller milleniumbuggen. Året var 1999 och domedagskänslan fanns i luften. Folk trodde på allvar att alla datorsystem skulle haverera på nyårsafton när klockan slog 00:00. Vi som är här nu vet att inget hände. Men detta var troligen mest för att industrin, myndigheterna och system administratörerna tog det på allvar och arbetade i åratal mot klockan.

Tyvärr har jag inte kvar en större bild, men den gröna lappen som jag pratade om pryder även denna gamla radio. Det är den som är i mitten av radion till vänster.

Erik Zalitis arbetade vid den tiden hos ett stort telekombolag som system administratör och var mycket delaktig i arbetet att se till att systemen skulle fortsätta fungera och att alla programvaror, operativsystem och nätverkshårdvara skulle fungera även efter 2000-talet. Det var ett hårt jobb, där varje lyckat arbete kröntes med en grön etikett. Och så var milleniumbuggen utrotad på även denna maskin!

Maaaaaaaaybe….

Så varför detta? Jo, förr i tiden skrev man årtal med två siffror. 1950 blev då 50 och 1999 blev 99. Vad blir då 2000.. Jo, 00 så klart. Men det kan lika gärna betyda 1900 som 2000, så det befarades att ekonomisystem, styrsystem och allt elektroniskt skulle ge upp. I USA hamstrades ammunition och här i Sverige snackades det om att folk skulle slåss om det som fanns kvar i butikshyllorna. Jag skämtar om att vi befarade att vi skulle få spela Fallout i verkligheten. Men så vart det ju inte. Men nog om milleniumbuggen.

Sen pratar vi om Millenium-projektet som totalt havererat. Varför? Och vad hade de kunnat göra rätt. Huvudsakligen inte fråga konsulter, som tjänar pengar på att debitera så många timmar som möjligt, om du frågar mig.

Länkar – Milleniumbuggen

• Wikipedia om Y2k-problemet

Felaktigheter

• Inget att rapportera denna gång. Kommentera gärna om ni inte håller med om hittar fel i något vi sagt.

Inlägget #327 – Y2K problem – Milleniumbuggen dök först upp på IT-säkerhetspodden.

Avsnittet: 324 – Security principles, del 3
Inspelat: 2026-04-22 (publicerat 2026-04-26)
Deltagare: Erik Zalitis, Mattias Jadesköld och Kent Illemann.

Lyssna på avsnittet – security principles

Medan du lyssnar – security principles

Denna intervju utforskar grundprinciperna för IT-säkerhet från 70-talet och deras relevans idag. Kent Illemann från Sig Security delar insikter om säkerhetsprinciper som Least Common Mechanism, Ease of Use, Work Factor och Compromise record, samt hur dessa tillämpas i moderna system och utmaningar. Den här intervjun dyker djupt in i moderna säkerhetsutmaningar, inklusive komplexiteten i organisationers system, social engineering, loggning, och framtidens kryptografi.

Lyssna för insikter om hur man kan navigera i en värld av ökande digitala hot och teknologiska framsteg. Vi pratar också om det senaste om Claude Mythos och Erik är lite mer optimistisk om vår chanser att klara säkerhetsutmaningarna. Den delen av diskussionen startar 36 minuter och 32 sekunder in i avsnittet.

Tankar

”Moderna system kan göra mycket olika saker.”
”Social engineering är en stor utmaning.”
”Tidsfaktorn är avgörande för säkerheten.”

Kapitel

00:00 Introduktion till säkerhetsprinciper
03:00 Least Common Mechanism och dess betydelse
06:02 Riskhantering och dess relevans idag
08:51 Moderna lösningar och säkerhetsutmaningar
11:55 Agil utveckling och säkerhet
14:49 AI och säkerhetskomplexitet
18:32 AI:s framfart och dess påverkan
19:43 Användarvänlighet och psykologisk acceptans
22:23 Säkerhet och bekvämlighet i teknologier
25:40 Balans mellan säkerhet och användbarhet
28:03 Komplexitet i moderna system och kommunikation
31:15 Isolation och dess betydelse för säkerhet
36:05 Säkerhetsnivåer och värdet av skyddade system
37:45 Sårbarheter och Försvar i Cybervärlden
39:55 Kvantum och Krypteringens Framtid
43:40 Tidsaspekter och Informationssäkerhet
46:00 Loggning och Spårbarhet i IT-system
56:05 Avslutande Tankar om Säkerhetsprinciper

Länkar – security principles

• Om personerna bakom principerna.

Felaktigheter

• Inget att rapportera denna gång. Kommentera gärna om ni inte håller med om hittar fel i något vi sagt.

Inlägget #324 – Security principles, del 3 dök först upp på IT-säkerhetspodden.

Avsnittet: #325 – Apples säkerhetsresa
Inspelat: 2026-04-13 (publicerat 2026-04-15)
Deltagare: Erik Zalitis och Mattias Jadesköld

Lyssna på avsnittet – Apple

Medan du lyssnar – Apple

I det här avsnittet utforskar vi hur Apples säkerhetsstrategi har utvecklats över tid, hur ekosystemkontroll påverkar innovation och det nuvarande landskapet av mobila säkerhetshot. Följ med oss ​​på en omfattande titt på vad som gör Apple till en unik aktör inom cybersäkerhet och de utmaningar de står inför idag.

Viktiga ämnen

• Historien om säkerhetsutveckling på Apple, från tidiga dagar till nutid
• Konceptet ”Walled Garden” och dess inverkan på säkerhet och innovation
• Jämförelse mellan Apples och Microsofts säkerhetsstrategier
• Betydande säkerhetsincidenter, inklusive Pegasus-spionprogrammet och SESAM-skandalen
• Hårdvarukontrollens och programvaruarkitekturens roll i säkerheten
• Apples svar på sårbarheter och bug bounty-programmet
• Etiska överväganden kring övervakning, dataskydd och regulatoriska utmaningar

Tidsstämplar

00:00 – Introduktion: Utvecklingen av IT-säkerhet i Apples ekosystem

00:35 – Från tidiga oskyddade system till avancerad kryptografi och sandlådeteknik

01:15 – Resan från osäkra enheter till världens mest attackerade ekosystem

02:04 – Erfarenheter från Tyskland: Utmaningar med Deutsche Bahns tåg och appar

03:05 – Digital Arts Festival och live-teknikdemonstrationer i Tyskland

03:58 – Apples säkerhetsberättelse och myter om virussårbarheter

04:05 – Skillnaden i säkerhet Filosofier: Apple vs. Windows/Linux

05:47 – Tillväxten av Windows marknadsandelar och dess inverkan på säkerhetshot

06:31 – Apple som ett hårdvarubaserat system och dess kontroll över operativsystemstacken

07:38 – Betydelsen av systemarkitektur och attackvektorer inom säkerhet

08:42 – Säkerhet utanför operativsystemet: webbläsare, webb och användarbedrägeri

09:58 – Den föränderliga karaktären hos operativsystemsårbarheter och moderna attackmetoder

11:01 – Konceptet med ”Wall Garden”-metoden och dess säkerhetsfördelar och avvägningar

12:06 – Hur det slutna ekosystemet påverkar innovation och utvecklarfrihet

13:20 – Risken för minskad mångfald av tredjepartsappar och innovationskvävning

14:53 – Apples säkerhetskontroller: Pegasus, App Store-granskning och sandlådeprogram

16:03 – Pegasus spionprogram och dess betydelse inom mobil säkerhet

17:01 – Säkerhetssårbarheter och Apples hantering av nolldagarsfel exploits

18:26 – Transparens och kommunikation i incidenthantering

19:05 – Jämförelse av säkerhetsrutiner: Google vs. Apple

20:19 – Appisoleringsmekanismer och deras begränsningar på stationära datorer kontra mobiler

21:06 – Användarbehörigheter och begränsningar av appbeteende i iOS och Android

22:31 – Bug bounty-program: Belöningar och utmaningar inom säkerhetsforskning

24:37 – Anmärkningsvärda sårbarheter som app sandbox escape och fjärrkodkörning

25:36 – Kontroverser kring Apples ansträngningar att skanna efter CSAM-innehåll

27:43 – Etiska dilemman kring massövervakning och dataskydd

28:56 – Utmaningarna med att implementera effektiv, integritetsbevarande innehållsskanning

29:39 – Regulatoriska reaktioner på Apples säkerhetsåtgärder och integritetspolicyer

31:01 – Vikten av snabba uppdateringar och patchhantering

32:07 – Systempatchningens och centraliserade uppdateringarnas roll i modern säkerhet

33:03 – AppArmor och sandboxing i Linux vs. traditionella säkerhetsmodeller för operativsystem

34:02 – Säkerhetsfunktioner i Windows: Microsoft Defender och applikationsisolering

35:01 – Betydelsen av mobil säkerhetsarkitektur under Apples tidiga design

36:39 – Apples pågående säkerhetsförbättringar och inverkan på användarsäkerhet

37:43 – Framtiden för mobil säkerhet, integritet och Apples position inom global cybersäkerhet

38:29 – Slutsats: Apples säkerhetsresa och pågående utmaningar

Länkar – Apple

Felaktigheter

• Inget att rapportera denna gång. Kommentera gärna om ni inte håller med om hittar fel i något vi sagt.

Inlägget 325 – Apples säkerhetsresa dök först upp på IT-säkerhetspodden.

Avsnittet: 322 – Security principles, del 2
Inspelat: 2026-04-23 (publicerat 2026-04-24)
Deltagare: Erik Zalitis, Mattias Jadesköld och Kent Illemann.

Lyssna på avsnittet – security principles

Medan du lyssnar – security principles

I detta avsnitt av IT-säkerhetspodden diskuterar vi viktiga säkerhetsprinciper som Open Design, Separation of Privilege och Least Privilege. Vi utforskar deras historiska sammanhang, betydelse och hur de tillämpas i dagens IT-säkerhet. Genom att förstå dessa principer kan vi bättre skydda våra system och information. I detta avsnitt diskuterar vi viktiga säkerhetsprinciper som separation of privilege och least privilege, samt hur riskhantering och informationsklassning är avgörande för att skydda känslig information. Vi reflekterar över historiska perspektiv på IT-säkerhet och hur dessa insikter kan tillämpas i dagens digitala miljö för säkerhetsprinciper.

Huvudämnen

• Säkerhetsprinciper har en lång historia och är fortfarande relevanta.
• Open Design innebär att systemdesign ska vara öppen för granskning.
• Separation of Privilege minskar risken för missbruk av makt.
• Kryptografiska algoritmer bör alltid vara öppna för insyn.
• Säkerhet bör inte baseras på hemligheter utan på robusta designprinciper.
• Det är viktigt att ha kontroller mellan olika system och användare.
• Open Design kan leda till bättre säkerhet genom gemensam granskning.
• Separation of Privilege kan implementeras genom olika system som kommunicerar med varandra.
• Säkerhet by obscurity är en dålig strategi.
• Att förstå hur system fungerar är avgörande för att hantera incidenter. Separation of privilege är avgörande för säkerhet.
• Least privilege handlar om att minimera access med säkerhetsprinciper.
• Riskhantering är centralt för informationssäkerhet.
• Ingenting är nytt under solen.
• Vi måste säkra den digitala miljön.
• Det handlar om att inte ge implicit tillit.
• Säkerhet är en organisationskultur.
• Zero Trust är en grundläggande princip.
• Vi lär oss av historien om säkerhetsprinciper.
• Framtiden kräver nya perspektiv.

Slutsatser

• ”Säkerhet är en organisationskultur.”
• ”Ingenting är nytt under solen.”
• ”Vi måste säkra den digitala miljön med säkerhetsprinciper”
• ”Vi lär oss av historien.”
• ”Framtiden kräver nya perspektiv.”

Kapitel

00:00 Introduktion till säkerhetsprinciper

01:36 Historisk kontext och betydelse

04:00 Open Design: En öppen säkerhetsstrategi

12:37 Separation of Privilege: Dela makten för säkerhet

14:53 Separation of Privilege och Access Management

20:25 Principen om Least Privilege

25:22 Riskhantering och Informationsklassning

28:07 Historiska Perspektiv på Säkerhet och IT

31:34 Avslutande Tankar och Framtida Ämnen

Länkar – security principles

• Om personerna bakom principerna.

Felaktigheter

• Inget att rapportera denna gång. Kommentera gärna om ni inte håller med om hittar fel i något vi sagt.

Inlägget #324 – Security principles, del 2 dök först upp på IT-säkerhetspodden.

Avsnittet: 323 – Evolutionen av Shadow-IT
Inspelat: 2026-03-15 (publicerat 2026-03-16)
Deltagare: Erik Zalitis och Mattias Jadesköld.

Lyssna på avsnittet – Shadow-IT

Medan du lyssnar – Shadow-IT

Vi pratar om följande:

• Det föränderliga landskapet inom skugg-IT och dess säkerhetskonsekvenser, med diskussioner om organisatorisk kontroll och användarfrustration.
• Djupdykning i molninfrastrukturmodeller (IaaS, PaaS, SaaS), kontroll, säkerhet och leverantörslåsning.
• Kritisk analys av avancerade säkerhetsverktyg: CASB, webbgateways, NDR och SIEM i kampen mot skugg-IT.
• Etiska överväganden kring öppen källkodsprogramvara, beroenden och företagens ansvar för programvaruunderhåll.

Kapitel

00:00 – Introduktion till skugg-IT, dess risker och organisatoriska kontrollfrågor
01:11 – Personliga anekdoter om väder och svensk kulturs inflytande på skugg-IT-praxis
03:10 – Grunderna: Vad är skugg-IT och varför utgör det säkerhetshot?
04:36 – Moderna utmaningar: SaaS-adoption, SaaS-inlåsning och kontrollproblem
06:11 – Djupdykning i SaaS, IaaS, PaaS och vikten av identitetshantering
08:45 – Molnsäkerhetsverktyg: CASB, webbgateways och deras effektivitet mot skugg-IT
10:44 – Användning av AI-verktyg, integritetsproblem och juridiska konsekvenser av dataläckor
13:42 – Log4j-sårbarhet: tekniska detaljer, utnyttjandetekniker och begränsningsstrategier
20:47 – Beroendehantering, öppen källkodssäkerhet och ansvarsfulla utvecklingsmetoder
28:24 – Livscykeln för patchar, äldre system och vikten av dokumentation inom säkerhet
34:21 – Framtida lagringslösningar: glas- och kristalldiskar och långsiktiga risker för databevaring
36:41 – Slutreflektioner: vikten av policyer, livscykelhantering och proaktiva säkerhetsåtgärder

Länkar – Shadow-IT

• Wikipedia om ämnet
• Hur en NDR upptäcker Shadow-IT
• Statistik på ämnet
• AI och Shardow-IT
• Kostnad för det hela

Felaktigheter

• Inget att rapportera denna gång. Kommentera gärna om ni inte håller med om hittar fel i något vi sagt.

Inlägget #323 – Evolutionen av Shadow-IT dök först upp på IT-säkerhetspodden.